Krakow ghetto

1941–1943

Vid andra världskrigets utbrott bodde 60 000 judar i den polska staden Krakow. De utgjorde närmare en fjärdedel av stadens totala befolkning.

Tyska trupper ockuperade Krakow den 6 september 1939 och började direkt att förfölja den judiska befolkning. Flera tusen judar lyckades emellertid lämna staden under de första dagarna. I början av december samma år beslagtogs större delen av all judisk egendom och synagogorna i staden brändes.

I maj 1940 bestämde de tyska nazisterna att Krakow skulle göras fritt från judar. Fram till mars 1941 tvångsförflyttades omkring 40 000 judar till närbelägna städer. Den 20 mars fördes de 11 000 judarna som var kvar i Krakow till ett ghetto i den södra delen av staden. Dit fördes också flera tusen judar från andra närliggande områden. I slutet av 1941 fanns omkring 18 000 judar i Krakows ghetto.

Den 19 mars 1942 genomförde de tyska nazisterna en aktion mot ghettots intellektuella och sände ett femtiotal judar till koncentrations- och förintelselägret i Auschwitz-Birkenau. Under sommaren och hösten 1942 deporterades omkring 13 000 judar till gaskamrarna i Auschwitz-Birkenau och Belzec, och ett tusental sköts till döds i ghettot.

I mars 1943 beslutade tyskarna att avveckla ghettot. Många av de kvarvarande judarna sköts på platsen. Tusentals sändes till Auschwitz-Birkenau och några tusen till Plaszowlägret.

Plaszowlägret och Oscar Schindler

Plaszowlägret var ett arbetsläger i utkanten av Krakow, där både politiska fångar och judar användes som tvångsarbetare. I januari 1944 gjordes det om till ett koncentrationsläger, dit bland annat många ungerska judar skickades.

Många av judarna i Plaszowlägret arbetade i den sudettyska industrimannen Oscar Schindlers emaljfabrik utanför Krakow. Hösten 1944 räddade Schindler omkring 1 100 av sina judiska arbetare från att deporteras till Auschwitz-Birkenau.

Texterna i Fakta om Förintelsen är skrivna av fil dr. Ingela Karlsson 2008-2009, uppdaterade/redigerade 2010-2011.


REFERENSER

Yehuda Bauer,(2001), A History of The Holocaust. New York.

Friedemann Bedürftig (2007), Tredje riket från uppgång till fall. Stockholm.

Janrense Boonstra, Hans Jansen & Joke Kniesmeyer (1991), Antisemitismen. En historisk skildring i ord och bild. Stockholm.

Joseph Borkin (1978), Hitler & IG Farben. En skildring av alliansen mellan den tyska krigsmakten och den multinationella kemijätten. Stockholm.

Stéphande Bruchfeld & Paul A. Levine (1998), …om detta må ni berätta... En bok om Förintelsen i Europa 1933–1945. Forum för levande historia, Stockholm.

Stéphane Bruchfeld, ”Rikskristallnatten” i historien. Tal vid minnesstund den 9 november 2006 arrangerad av Svenska kommittén mot antisemitism.

Bjarte Bruland (1995), Forsøket på å tilintetgjøre de norske jødene. Hovedoppgave i historie, universitetet i Bergen.

Lucy S. Dawidowics (1990), The War against the Jews 1933–1945. Suffolk.

Deborah Dwork & Robert Jan von Pelt (2003), Holocaust. A history. New York.

Saul Friedländer (2011), Förföljelsens år 1933–39. Tredje riket och judarna, del I. Stockholm.

Saul Friedländer (2011), Utrotningens år 1939–45. Tredje riket och judarna, del II. Stockholm.

Peter Hayes (1987), Industry and ideology. IG Farben in the Nazi era. Cambridge.

Magnus Hermansson-Adler & Christer Mattsson (2009), Till Förintelsens minnesplatser i Polen – En resehandledning med syfte att vägleda och inspirera. Forum för levande historia, Stockholm.

Raul Hillberg (1963), Hur de europeiska judarna förintades. Stockholm.

Stig Jonasson (1990), Nazismen i dokument. Stockholm.

Ian Kershaw (2008), Hitler. En biografi. Stockholm.

Hans Kirchoff (2005), Et menneske uden pas er ikke noget menneske. Odense.

Leo Kramár (2000), Rasismens ideologer. Från Gobineau till Hitler. Stockholm.

Hans Lindberg (1973), Svensk flyktingpolitik under internationellt tryck 1936–1941. Stockholm.

Ingrid Lomfors (1996), Förlorad barndom – återvunnet liv. De judiska flyktingbarnen från Nazityskland. Göteborg.

Thomas Magnusson & Jörgen Weibull (1986), Tragedins andra del, Bonniers världshistoria del 17. Stockholm.

Sven Nordlund (2009), Affärer som vanligt. Ariseringen i Sverige 1933–1945. Lund.

 Norges Offentlige Utredninger 1997:22, Inndragning av jødisk eiendom i Norge under den 2. verdenskrig. Oslo.

Kristian Ottosen (1989), Natt og tåke. Historien om Natzweiler-fangene. Oslo.

Kristian Ottosen (1995), Kvinneleiren. Historien om Ravensbrück-fangene. Oslo.

Kristian Ottosen (1995) Nordmenn i fangenskap 1940–1945. Oslo.

Laurence Rees (2007), Auschwitz. Den slutgiltiga lösningen. Stockholm.

Cesare Salmaggi & Alfredo Pallavisini (1986), Andra världskriget dag för dag på alla fronter. Stockholm.

Ben Shephard (2005), Befrielsen av Bergen-Belsen. Lund.

William L. Shirer (1998), Det Tredje rikets uppgång och fall. Det nazistiska Tysklands historia. Stockholm.

Hans Sode-Madsen (2003), ”Theresienstadt og de danske jøder” i I Hitler-Tysklands skygge. Dramaet om de danske jøder 1933–1945, red. Hans Sode-Madsen. Aschehoug.

Hans Sode-Madsen (2005), Reddet fra Hitlers helvede. Danmark og De Hvide Busser 1941–1945. Aschehoug.

Ingvar Svanberg & Mattias Tydén (2005), Sverige och Förintelsen. Debatt och dokument om Europas judar 1933–1945. Stockholm.