Definition antisemitism

Antisemitismens historia genom tiderna finns väl dokumenterad (se t. ex. Valentin 1962, Bachner 1999, Beller 2009). Termen antisemitism lanserades 1873 av tysken Wilhelm Marr och blev synonymt med aversion mot judarna eller hat mot judar, som ”ras” i enlighet med tidens ”rasvetenskap” eller rasistiska föreställningar.

Antisemitism kan uppträda i olika politiska och religiösa miljöer. En indelning av antisemitism i fyra historiska grundformer presenteras i boken ”Was ist Antisemitismus?” (Benz 2004);

  • Kristen antijudaism
  • Modern/rasistisk antisemitism
  • Antisemitism relaterad till Förintelsen
  • Antisionistisk antisemitism

I samband med OSCE/ODIHR senaste konferens 2011 i Prag, gjordes en åtskillnad mellan moderna och traditionella former av antisemitism. Till de moderna eller samtida formerna av antisemitism räknas antijudiska uppfattningar som kommer till uttryck i kontexter som rör staten Israel och den israelisk-palestinska konflikten och konspirationsteorier om judar som upphov till terrorattentatet mot WTC den 11 september 2001 och krigen i Irak och Afghanistan.

Huruvida det idag existerar en kvalitativt ny form av antisemitism eller om det snarare handlar om reaktivering och anpassning av redan existerande tankemönster har diskuterats (se Bachner 2011). Vi kan konstatera att olika former av antisemitism lever parallellt och att dagens antisemitism uppträder i en rad olika sammanhang. Flera forskare pekar på att den i viktiga avseenden kan relateras till händelseutvecklingen i Mellanöstern där framförallt Israel-Palestinakonflikten tenderar att aktivera befintliga negativa föreställningar mot judar (Bergmann & Wetzel 2003) Denna form av antisemitism uttrycks i såväl fysiska handlingar; hot, trakasserier, skadegörelse, våld men också genom förstärkning av antijudiska och antisemitiska diskurser i offentlig debatt, i medier och via internet.

Den definition av antisemitism som på senare år fått stor spridning i väst är framtagen gemensamt av EU och OSCE/ODIHR (EUMC 2003). Den refereras till av bland andra US State Department (2008) och European Forum on Antisemitism. Definitionen lyder i sina inledande rader och i svensk översättning1: ”Antisemitism är en viss uppfattning om judar som kan uttryckas som hat mot judar. Retoriska och fysiska uttryck för riktas mot judar och icke-judar och/eller deras egendom, mot judiska gruppers institutioner samt religiösa byggnader och platser”. I Sverige använde Statens offentliga utredningar (SOU 1999:20) en definition av antisemitism som har likheter med den ovan: ”en samling attityder och diskurser om judar som bland annat handlar om negativa differenser och uteslutning, om förträngningar, projektioner och fantasier. Vad som skiljer antisemitismen från andra liknande rasistiska och främlingsfientliga diskurser är dess långa historiska roll i den västerländska civilisationen och speciellt de starka inslagen av tro på judarnas makt, moraliska mindervärdighet och ondska. Antisemitism kan inte tolkas eller förstås utan att det sätts in i ett historiskt sammanhang”.

Inom forskningen diskuterar man om antisemitism ska betraktas som en form av rasism. Det har varit föremål för omfattande diskussioner över tid (se Katz 1983, Bravo Lopéz 2009). De som invänder anser att det inte är möjligt med hänvisning till religionens roll. En motsvarande diskussion förekommer när det gäller islamofobi, se nedan. En definition av antisemitism som fått spridning inom forskningen därför att den beaktar såväl individnivå och samhällsnivå, individuella och kollektiva uppfattningar likaväl som handlingar, och därmed söker överskrida olika disciplinära skiljelinjer är formulerad av sociologen Helen Fein (1987). Fein´s definition av antisemitism lyder i svensk översättning (Bachner & Ring 2006): ”Antisemitism är en bestående latent struktur av föreställningar fientliga mot judar som kollektiv, vilka på det individuella planet manifesteras som attityder, i kulturen som myter, ideologi, folkliga traditioner och bildspråk, samt i handlingar som social eller legal diskriminering, politisk mobilisering mot judarna och kollektivt eller statligt våld, vilket resulterar i och/eller syftar till att fjärma, driva bort eller tillintetgöra judar just för att de är judar”.
 

Läs också:

Text ur kartläggningen Antisemitism och Islamofobi, 2011 skriven av Birgitta Löwander och Mirjam Hagström.