Sammanfattning av rapporten

​Här finns en sammanfattning av de centrala resultaten från undersökningen. Läs vidare genom att klicka på avsnitten i menyn till höger eller ladda ner sammanfattningen av rapporten som PDF.

Ladda ner sammanfattning (PDF)

 


Denna studie jämför utvecklingen av antisemitiska attityder och föreställningar i det svenska samhället mellan 2005 och 2020. Syftet är att öka kunskapen om antisemitism, komplettera tidigare forskning och bidra till en samlad bild av det aktuella läget. 

Den här undersökningen har genomförts på uppdrag av Forum för levande historia. Undersökningen syftar dels till att beskriva förekomst och utbredning av antisemitiska attityder och föreställningar i den svenska befolkningen, dels till att belysa hur dessa attityder och föreställningar utvecklats över tid. Det senare möjliggörs genom en jämförelse med resultaten för den undersökning av antisemitiska attityder som Forum för levande historia och Brottsförebyggande rådet (Brå) genomförde 2005. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur antisemitiska inställningar hänger samman med demografiska och andra bakgrundsfaktorer.

Undersökningen är baserad på två enkäter som genomfördes 2005 och 2020 med i huvudsak samma frågebatteri. Den senaste enkäten genomfördes av Novus under sensommaren 2020 och riktades till den svenska allmänheten. Den baseras på ett stratifierat obundet slumpmässigt urval med en svarsfrekvens på 61 procent. Till grund ligger Novus Sverigepanel och det slutliga materialet består av 3 507 respondenter i åldern 18–79 år. (Se kapitel 5 för mer om enkätens genomförande och tillförlitlighet). 2005 års enkät genomfördes av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Brå och Forum för levande historia och används som jämförelse (1).

I likhet med 2005 innehöll enkäten 2020 i huvudsak frågor om attityder till och föreställningar om judar. Frågorna var ställda i form av frågepåståenden och respondenterna fick svara i vilken grad de instämde i eller tog avstånd från dessa. Enkäten innehöll även vissa bakgrundsfrågor.

Antisemitiskt tänkande förekommer i olika former och inbegriper både kognitiva och emotionella aspekter. I studien används frågepåståenden som ger uttryck för traditionella antisemitiska föreställningar liksom antijudiska motiv som förekommer i sammanhang som rör Förintelsen och staten Israel (se kapitel 3 för en diskussion om den samtida antisemitismens former och kontexter.) I studien ingår även frågepåståenden som berör dimensionen social distans. Många av de frågepåståenden som använts förekommer i identisk eller snarlik form i andra undersökningar av antisemitiska attityder och föreställningar (se kapitel 4), vilket möjliggör försiktiga jämförelser av resultat.

Fotnot
(1) Se Bachner & Ring 2005 för mer information om urval, svarsfrekvens och antal svaranden.

 


Rapportförfattare
Henrik Bachner, filosofie doktor i idéhistoria
Pieter Bevelander, professor i Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER), Malmö universitet