Folk, urfolk och nationell minoritet

Som same kan man bli utsatt för diskriminering som har sin grund i rasism och föreställningar om etnisk eller kulturell särskillnad. Man kan också bli utsatt för diskriminering om ens rättigheter som folk, urfolk eller nationell minoritet kränks.

Det samiska folket är erkänt som ett folk i den svenska regeringsformen och har i och med det rätt till självbestämmande i enlighet med internationell rätt.

Samer är också ett urfolk. År 2007 röstade de svenska representanterna i FN:s generalförsamling för FN:s deklaration om urfolksrättigheter. Deklarationen erkänner bland annat urfolks rätt att förvalta och bruka traditionella marker samt rätt att driva sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling. Samer är dessutom en av fem nationella minoriteter i Sverige och har därmed rätt att utveckla sin kultur samt att stärka och utveckla sitt språk.

Sverige har vid åtskilliga tillfällen fått internationell kritik för att staten inte fullt ut efterlevt de konventioner och deklarationer som syftar till att säkra samers rättigheter. Detta har till exempel handlat om att barn inte fått den språkundervisning i samiska de har rätt till eller att man som same mötts av diskriminering och rasism i sin vardag. FN:s rasdiskrimineringskommitté har framförallt pekat på att Sverige inte respekterar samers rättigheter till mark och vatten.

Okunskap om vad minoritets- eller urfolksrättigheter grundar sig i och vad de innefattar gör att samer kan bli utsatta för diskriminering eller nedlåtande kommentarer som anspelar på att de skulle vara särskilt privilegierade.


Tips för vidare läsning

  • www.samer.se
  • Johansson, Peter (2008). Samerna: ett ursprungsfolk eller en minoritet? : en studie av svensk samepolitik 1986-2005. Göteborg: Göteborgs universitet.
  • Lundmark, Lennart (2008). Stulet land: svensk makt på samisk mark. Stockholm: Ordfront
  • Pikkarainen, Heidi och Brodin, Björn, Diskriminering av samer: samers rättigheter ur ett diskrimineringsperspektiv. Stockholm: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) 

Texten är skriven 2016 av Isabelle Brännlund, filosofie doktor i historia, CEDAR – centrum för demografi och åldrandeforskning och Vaartoe - Centrum för samisk forskning, Umeå universitet och Anna-Lill Drugge, filosofie doktor i historia, Vaartoe - Centrum för samisk forskning, Umeå universitet.

Källor

Allard, Christina. 2006. Two Sides of the Coin - Rights and Duties : The Interface between Environmental Law and Saami Law Based on a Comparison with Aoteoaroa/New Zealand and Canada. Luleå: Luleå tekniska universitet.

Dahre, Ulf Johansson. 2004. ‘Rädda en varg, skjut en same: Den historielösa jämlikheten och foraktet för samer i Sverige’. Nordisk tidsskrift for menneskerettigheter 22: 448.

Johansson, Peter. 2008. Samerna: Ett ursprungsfolk eller en minoritet?: En studie av svensk samepolitik 1986-2005. Göteborg: Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet.

Lundmark, Lennart. 2002. ‘Lappen är ombytlig, ostadig och obekväm-’: Svenska statens samepolitik I rasismens tidevarv. Kulturens frontlinjer (41). Bjurholm: Norrlands universitetsförlag.

Lundmark, Lennart. 2008. Stulet land: Svensk makt på samisk mark. Stockholm: Ordfront.

Mörkenstam, Ulf. 1999. Om ‘Lapparnes privilegier’: Föreställningar om samiskhet I svensk samepolitik 1883-1997. Stockholm: Stockholms universitet.

Torp, Eivind. 2001. ‘Rädda vargen - skjut en same’ i Naturresurser og miljøverdier i samiske områder: Forvaltning og forskningsutfordringer, s. 100-116.Kautokeino: Nordiskt samiskt institute.

UN General Assembly. 2007. ‘United Nations declaration on the rights of Indigenous peoples: Resolution adopted by the general assembly’.

Åhrén, Mattias. 2001. ‘Racism and raciam discrimination against the indigenous people in Scandinavia and Russia – The Saami people’ i Chakma, Suhas  och Jensen, Marianne (red.) Racism Against Indigenous Peoples, s, 136-174. IWGIA Document no 105.