Perspektiv - bakgrunden till händelserna i Sovjet, Kina och Kambodja

Kommunismen gör anspråk på att ställa sig på de förtryck­tas sida mot alla slags orättvisor. Trots det har kommunistiska regimer gjort sig skyldiga till terror och svåra förbrytelser. Hur är detta möj­ligt? Och vad är bakgrunden till händelserna i Sovjet, Kina och Kambodja?

Den kommunistiska ideologin har rötter i 1700-talets upplysningstänkande och i franska revolutionens paroller om frihet, jämlikhet och broderskap. Kommunismen är i princip uni­versell och egalitär. Den gör anspråk på att ställa sig på de förtryck­tas sida mot alla slags orättvisor. Dess program är avsett att skapa ett lyckorike där all exploatering och alla kon­flikter försvunnit. Likväl har regimer som bekänt sig till kommunismen gjort sig skyldiga till några av de värsta brott mot mänskligheten som vi känner. Finns det något i denna ideologi som leder till förövandet av så­dana brott? Eller beror brotten på kulturella eller histo­riska faktorer som inte har med kommunis­men att göra? Här skiljer sig olika forskares synsätt kraftigt åt.

Det spelar ofta stor roll vilken av de olika skolbildningarna som en forskare tillhör: totalitarismteorin, revisionismen eller postrevi­sionismen. Framför allt revisionister tenderar att tona ned ideologins betydelse och anse att andra faktorer har haft mycket större inverkan på händelserna, medan särskilt totalitarism­teoretiker ofta lägger stor vikt vid ideologin; även de kan dock lägga vikt också vid andra förklaringsgrunder som aktörer eller historiska förutsättningar.

I fokus för intresset står här Sovjetunionen, Kina och Kambodja. Det finns flera stater som hade kunnat tas upp, till exempel Nordkorea eller Kuba, men vissa avgränsningar är nödvändiga och valet av ­dessa tre fall kan motiveras. Sovjetunionen var den första kommunistiska staten och blev därför en ledstjärna för många kommunister över hela jorden. Kina var det första landet utan­för Europa där kom­mu­nismen segrade, och dess seger innebar att antalet människor som lev­de under kommunis­tiskt styre i världen mer än fördubblades. Kina kom också att utveckla en kommunism som skilde sig en del från den sovjetiska och blev en förebild för många män­niskor. Röda khmerernas styre i Kambodja blev kort, men deras regim var kanske den mest radikala. Massmordet i Kambodja var i andel av ett enskilt lands befolkning 1900-talets värsta.

”Brott mot mänskligheten” är inte detsamma som brott mot de mänskliga rättigheterna. Med brott mot mänskligheten avses enligt Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen ”ett vidsträckt och systematiskt angrepp riktat mot civilbefolkning med insikt om angreppet”. Dessa angrepp kan vara mord, utrotning, för­slavning, tvångsför­flyttning, tortyr eller förföljel­se av en identi­fierbar folkgrupp eller ett kol­lektiv av politiska, rasmässiga, nationella, etniska, kulturella, re­ligiösa, genusmässiga eller andra skäl. Det finns ingen kommunistisk regim som inte har gjort sig skyldig till brott mot de mänskliga rättigheter­na. Alla kommunistiska stater har varit diktatu­rer som har undertryckt yttrande- och åsiktsfri­heten och för­följt politiskt olik­tänkande. Där­emot kan det diskuteras om alla kom­munisti­ska regi­mer har gjort sig skyldi­ga till så omfattande och systematiska förföljelser att de faller un­der kate­gorin brott mot mänskligheten.

Läs också:

Texten är hämtad ur Faktaskriften: Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer sida 96.

Texterna Perspektiv på brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer, Totalitarismen, Att jämföra Förintelsen och brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer är skrivna av fil.dr Martin Alm.

Martin Alm är fil.dr och verksam som lärare och forskare vid Historiska institutionen, Lunds universitet. Han disputerade vid Lunds universitet år 2003 på avhandlingen ”Americanitis: Amerika som sjukdom eller läkemedel. Svenska berättelser om USA åren 1900–1939”. Martin Alm har medverkat i forskningsprojekten ”Kommunistiska regimer” och ”Echoes of the Holocaust”. Bland senare publikationer finns artiklar i antologierna ”Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken” (Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander, red., 2004) och ”Kommunismens ansikten. Repression, övervakning och svenska reaktioner” (Anu Mai Köll, red., 2005).


Referenser

Arendt, Hannah, The Origins of Totalitarianism, New York: Harcourt, Brace & Co 1951

Barnouin, Barbara, och Changgen, Yu, Ten Years of Turbulence: The Chinese Cultural Revolution, London och New York: Kegan Paul International 1993

Bauman, Zygmunt, Auschwitz och det moderna samhället, Göteborg: Daidalos 1991 (översättning Gustaf Gimdal och Rickard Gimdal)

Brent, Jonathan, och Naumov, Vladimir P., Stalins sista brott. Komplotten mot de judiska läkarna 1948–1953, Nora: Nya Doxa 2004 (översättning Per Lennart Månsson)

Burke, Edmund, Reflektioner om franska revolutionen, Stockholm: Contra 1982 (översättning Carl G. Holm)

Chan, Alfred L., Mao’s Crusade: Politics and Policy Formation in China’s Great Leap Forward, Oxford: Oxford University Press 2001

Chandler, David, Brother Number One: A Political Biography of Pol Pot, andra reviderade upplagan, Boulder, Colorado, och London: Westview Press, A Member of the Perseus Books Group 1999

Conquest, Robert, Den stora terrorn. Stalins skräckvälde under 30-talet, Stockholm: Prisma 1968

Gerner, Kristian, och Karlsson, Klas-Göran, Folkmordens historia. Perspektiv på det moderna samhällets skuggsida, Stockholm: Atlantis 2005

Getty, J. Arch, Origins of the Great Purges: The Soviet Communist Party Reconsidered, 1933–1938, Cambridge: Cambridge University Press 1985

Hinton, Alexander Laban, Why Did They Kill? Cambodia in the Shadow of Genocide, Berkeley och Los Angeles: University of California Press 2005

Jensen, Bent, Gulag och glömskan. Rysslands tragedi och västvärldens minnesförlust under 1900-talet, Stockholm: Natur och Kultur 2005

Karlsson, Klas-Göran, Terror och tystnad. Sovjetregimens krig mot den egna befolkningen, Stockholm: Atlantis 2003

Kiernan, Ben, The Pol Pot Regime: Race, Power, and Genocide in Cambodia under the Khmer Rouge, 1975–79, New Haven: Yale University Press 1996

Kommunismens svarta bok, Stéphane Courtois (red.), Stockholm: Bokförlaget DN 1999 (översättning Jan Stolpe et al.)

Linnér, Sture, Pol Pot och Kambodja. Skräckväldets historiska bakgrund och dess konsekvenser, Stockholm: Rubicon 1997

MacFarquhar, Roderick, och Schoenhals, Michael, Mao’s Last Revolution, Cambridge, Massachusetts, och London: The Belknap Press of Harvard University Press 2006

Malia, Martin, The Soviet Tragedy: A History of Socialism in Russia, 1917–1991, New York: Macmillan 1994

Nisbet, Robert, The Quest for Community: A Study in the Ethics of Order and Freedom, New York: Oxford University Press 1953

Nove Alec, Was Stalin Really Necessary? Some Problems of Soviet Political Economy, London: Allen & Unwin 1964

Pipes, Richard, Den ryska revolutionen, Stockholm: Natur och Kultur 1997 (översättning Staffan Skott)

Popper, Karl, The Open Society and Its Enemies, London: Routlege 1966

Schoenhals, Michael, “Demonising Discourse in Mao Zedong’s China: People vs Non-People”, Totalitarian Movements and Political Religions 2007: 3–4, s. 463–480

Short, Philip, Pol Pot: The History of a Nightmare, London: John Murray, A Division of Hodder Headline 2004

Teiwes, Frederick C., med Sun, Warren, China’s Road to Disaster: Mao, Central Politicians, and Provincial Leaders in the Unfolding of the Great Leap Forward, 1955–1959, Armonk, N. Y., och London: M. E. Sharpe 1999

Weatherley, Robert, Politics in China Since 1949: Legitimizing Authoritarian Rule, New York: Routledge 2006

Vickery, Michael, Cambodia: 1975–1982, Boston: South End Press 1984