Riksarkivets arkiv och samlingar med koppling till Förintelsen

Allmänt om antisemitism och förföljelser på kontinenten

Utrikesdepartementet (Riksarkivet Marieberg)

Rapporter m.m. kring förföljelsen av judar m.fl. särskilt från 1930- och 1940-talen hittar man i Utrikesdepartementets arkiv, särskilt i 1920 års dossiersystem HP 21 Frågor rörande nationella minoriteters ställning (vol. HP 1044--1101). Handlingarna är till stor del ordnade efter länder.

Vad gäller Andra världskriget finns sedan exempelvis dossiern HP 39 D Humanitär hjälpverksamhet (vol. HP 1586–1627 för åren 1939–1951), ordnade Allmänt och efter länder.

Dossiern P 40 G Hemförskaffande av krigsfångar samt hjälp åt flyktingar (vol. P 43–58; före 1936 finns Hjälp åt flyktingar i dossiern HP 21) 1920–1949. Fortsätter från 1950 i dossiererna R 58 A och C (dessa förvaras i Riksarkivet Arninge).

Dossiern P 40 H Hjälp åt flyktingar från Tyskland och Österrike 1938–1949 (vol. P 59–66), Polen och Ryssland 1939–1949 (P 67–69), Norge 1940–1950 (P 70-72), Danmark 1940-1948

(P 73–75).

Rödakorsaktionerna våren 1945

Utrikesdepartementet (Riksarkivet Marieberg)

Eftersom Folke Bernadottes och Svenska Röda Korsets aktioner 1945 började som en aktion för att rädda norrmän från läger, så har alla handlingar kring Vitabussaktionerna i UD:s arkiv samlats i dossiern HP 39 D/Norge (vol. HP 1618–1619).

Svenska Röda Korset

(Riksarkivet Arninge)

Överstyrelsens (tex. vol. F I a:490 och 506) resp. Folke Bernadottes arkiv (1943–1948, 42 vol., till stor del årsvis, alfabetiskt ordnad korrespondens), ang. räddningsaktioner i de tyska koncentrations­ lägren. Fotosamlingen.

Folke Bernadottes arkiv, 10 vol.

(Riksarkivet Marieberg)

Handlingar om till Sverige ankomna f.d. koncentrationslägerfångar

Våren 1945 anlände till Sverige ett stort antal så kallade repatriandi (flyktingar som antogs inom kort kunna återvända till sina hemländer). Under april-maj 1945 överfördes genom Svenska Röda Korset under ledning av Folke Bernadotte närmare 20 000 koncentrations- och arbetslägerfångar till Sverige. I juni och juli överfördes ytterligare runt 10 000 personer genom förmedling av United Nations Relief and Rehabilitation Administration (UNRRA). Lägerfångarna var vid ankomsten i mycket dåligt fysiskt och psykiskt tillstånd, undernärda och ofta svårt sjuka.  De räddade fördes till sjukhus och speciella förläggningar. De flesta repatriandi återvände senare till sina hemländer eller reste vidare till andra länder men åtskilliga blev kvar i Sverige.

Generellt finns i Statens utlänningskommissions arkiv dossierer om i princip alla utlänningar som vistats i Sverige under t.ex. 1940-talet. För varje individ lades det upp en eller flera dossierer med handlingar om inresetillstånd (viseringsdossierer, före 1944 förda av UD) och om uppehålls­ och arbetstillstånd (centraldossierer) med ansökningar, polisrapporter, inlämnade utländska identitetspapper (om personen fått svenskt främlingspass) m.m. Handlingarna finns i Riksarkivet (Marieberg) om personen fått svenskt medborgarskap eller avlidit i Sverige före 1971, eller om personen lämnat Sverige före 1972 utan att ha blivit svensk medborgare. Om personen var kvar i Sverige 1971/72 såsom icke-svensk medborgare, då finns handlingarna fortfarande hos

Migrationsverket i Norrköping

Handlingar kring ansökningar om svenskt medborgarskap finns t.o.m. 30 juni 1969 i Justitiedepartementets arkiv (Riksarkivet Marieberg), motsvarande medborgarskapsakter finns fr.o.m. 1 juli 1969 hos Migrationsverket i Norrköping.

Specifika handlingar om till Sverige räddade koncentrationslägerfångar finns i Riksarkivet främst i Statens utlänningskommissions, Länsstyrelsens i Malmöhus län, Medicinalstyrelsens och Stockholms judiska församlings arkiv:

Statens utlänningskommission

(Riksarkivet Marieberg)

Kontrollbyråns efterforskningsavdelning, namnlistor över Röda korsets och UNRRA:s transporter; särskilda förteckningar över polska och danska medborgare samt judar (dubbletter i Svenska Röda korset, Riksarkivet Arninge).

Passbyrån

inresekort (66 vol.) för flyktingar som anlände till Sverige med Röda Korsets och UNRRA:s transporter, anteckningar om svensk lägerplacering, utresa m.m. uppdelade i tre sviter:

flyktingar som 1946 var kvar i Sverige, alf. ordning (13 vol.), avlidna 1945–1946, alf. ordning (2 vol.) och utresta flyktingar, ordnade efter nationalitet och därinom i alf. ordning (51 vol.)

polisförhörsuppgifter för flyktingar utan centraldossier (4 vol.) (blev personen kvar i Sverige längre

tid, lade man upp centraldossier på samma sätt som för övriga utlänningar i landet, se ovan)

viseringsansökningar från danska, norska och holländska rödakorsflyktingar m.fl. för vilka det inte finns inresekort (19 vol.).

Länsstyrelsen i Malmöhus län, civilförsvarssektionen

(Landsarkivet i Lund)

29 kortlådor med över 20 000 registerkort över flyktingar, 1944–1946, 16 kortlådor med fotografier samt andra handlingar ang. flyktingar (registerkorten upprättades på flyktingförläggningar i Sydsverige och samsorterades senare på länsstyrelsen.

Kriminalpolisen i Malmö

(Malmö stadsarkiv)

Bl.a. förteckningar över flyktingar med de olika båttransporterna till Malmö 1945 samt förhörsprotokoll.

Medicinalstyrelsen

(Riksarkivet Marieberg)

I 1945 års flyktingsjukvård vård finns bl.a. läkarkort rörande flyktingar (16 vol.), handlingar från vissa utlänningsförläggningar och beredskapssjukhus (9 vol.), patientliggare och patientrullor från olika  beredskapssjukhus (21 vol.), sjukjournaler ordnade efter sjukhus och därinom alfabetiskt på patientens namn (112 vol.)

I Konvalescentvård for flyktingar, Stråtenbo och Lökene 1947–1964 finns bl.a. några volymer sjukjournaler.

Arkiven efter flyktingläger som drevs av Statens utlänningskommission finns mer eller mindre bevarade i samlingen Andra världskrigets lägerarkiv (Riksarkivet Marieberg).

Civilförsvarsstyrelsen

(Krigsarkivet), handlingar från vissa flyktingläger.

Vissa krigssjukhus (Krigsarkivet), bl.a. det från Lärbro på Gotland, har uppgifter om flyktingar.

Judiska (Mosaiska) församlingen i Stockholm

(Riksarkivet Arninge)

I Judiska församlingens många delarkiv finns ett mycket stort arkivmaterial om till Sverige räddade judiska flyktingar 1945 och senare, liksom handlingar om personer som lyckades ta sig hit tidigare.

Huvudarkivet

Register över 1945 års räddade: utresta 1945-1962 18 vol., i Sverige avlidna 1945–1974 1 vol., gifta kvinnor 1945-1962 1 vol., aktuella kort för i Stockholm boende 1945-1972 2 vol., aktuella kort för i landsorten boende 1945-1965 5 vol.

Handlingar rörande Gilel Storch 2 vol.

Hjälpkommitten

Allmän korrespondens 1933-1941 22 vol.

Korrespondens och räkenskaper angående insamlingar 1933-1940 5 vol. Handlingar och redogörelser angående flyktingverksamheten 1933-1940 1 vol.

Flyktingsektionen

Register över flyktingar, ankomna före 1945 1940-1942 2 vol. (ankomna fr.o.m. 1945 - se huvudarkivet)

Register över understöd, ankomna före 1945 1938-1945 6 vol., ankomna 1945 och senare 1945-

1954 10 vol., understöd och lån till transmigranter 1946-1955 4 vol.

Korrespondens och handlingar ang. flyktingar från Danmark 1943-1947 11 vol., från Finland och Norge 1943-1948 6 vol.

Kuratorernas korrespondens i flera serier, bl.a. 1945–1956 efter namn 35 vol. Korrespondens rörande skadestånd 1953-1968 4 vol.

Persondossierer om inresetillstånd m.m., i alfabetisk ordning 1938-1942 49 vol., inrese- och uppehållstillstånd 1935-1947 6 vol.

Persondossierer om understöd, ankomna före 1945 1930-t-1961 31 vol. Persondossierer om understöd, inkomna fr.o.m. 1945 1945-1980 92 vol.

Persondossierer i emigrationsärenden 1931-1945 31 vol.

Barnavdelningen

Kortregister över flyktingbarn, ankomna före 1945 5 vol. Kortregister över flyktingbarn, 1945 års räddade 5 vol.

Registreringsavdelningen

Register över efterforskade (deporterade) judar i Tyskland eller tyskockuperade länder 1944--1945 19 vol.

Register över judar i Theresienstadt 1944--1945 4 vol., Bergen-Belsen 1944--1945 2 vol., fångar i mindre läger 1944--1945 1 vol.

Kartotek över 1945 års räddade 1945 5 vol.

Kartotek över 1945 års räddade och senare invandrare 1945–1962-se huvudarkivet Förteckningar över överlevande judar i skilda länder 1945-1947 18 vol.

Registreringsblanketter för flyktingar 1945-1947 25 vol.

Efterforskningsärenden, allmän serie 1944--1948 27 vol.

Korrespondens i efterforskningsärenden med HIAS och Joint 1944--1948 9 vol. Avdelningen för immigration och transmigration och Judiska Transmigrationskommitten Kortregister över transmigranter och anhöriga 1946-1948 3 vol.

Persondossierer, inreseärenden 1945-1950 117 vol.

Emigrationsavdelningen

Personregister till handlagda ärenden 1946-1962 8 vol.

Enkät till 1945 års räddade om emigrationsplaner m.m. 1946 17 vol. Frågeformulär om önskat emigrationsmål: HIAS 1946-1948 6 vol. Korrespondens med HIAS 20 vol., AJDC, Joint 18 vol., IRO 4 vol. Persondossierer: emigrationsärenden 1945–1960-talet 336 vol.

Juridiska byrån

Kortregister över personakter 1947-1964 2 vol.

Personakter, allmänna 1948- 1954 21 vol. och polsk egendom 1947-1950 13 vol.

URO-byrån för rättshjälp

Kortregister till skadeståndsärenden 1953-1975 6 vol. Persondossierer i skadeståndsärenden, huvudserie 1953-1975 634 vol.

Persondossierer i skadeståndsärenden: personer som lämnat Östeuropa efter 1 oktober 1953 1965-1975 25 vol.

Handlingar kring vittnesmål, exempel

I Statens utlänningskommissions dossierer och Justitiedepartementets medborgarskapsakter finns kortfattade "vittnesmål" om vad personerna upplevt, ofta återgivna i polisens förhörsrapporter.

I Stockholms judiska församlingsarkiv finns särskilt i arkivet från URO-byrån för rättshjälp, i skadeståndsdossiererna, en detaljerad information om hur personen eller familjen drabbats.

Parlamentariska undersökningskommissionen angående flyktingärenden och säkerhetstjänst

(Sandlerkommissionen), YK. 984

Kommissionen om judiska tillgångar i Sverige vid tiden for andra världskriget, YK 4908

Kommittén for levande historia, YK 5252

Kommittén Forum för Levande Historia med Projekt Levande Historia, YK 6047

Ukrainska sällskapet i Sverige

Ingeborg Herlitz' arkiv

Elias Joelsons samling

Advokatfirman Julius Hepners arkiv

Informationen har tillhandahållits 2018-11-20 av Lars Hallberg på Riksarkivet, lars.hallberg@riksarkivet.se