Minnesdagen för romer under Förintelsen - föreläsningar och samtal

Föreläsningar och samtal om folkmordet på romerna under andra världskriget i samband med minnesdagen den 2 augusti.

Inspelade av UR Samtiden den 9 juni 2021 på Forum för levande historia i Stockholm. 

 

Tal med anledning av minnesdagen

Den andra augusti högtidlighålls varje år minnesdagen för folkmordet på romer under Förintelsen på många håll i världen. Dagen är sedan 2015 officiell minnesdag i EU. Den är också en viktig del av romers kamp för upprättelse och erkännande sedan andra världskrigets slut. Romske aktivisten och folkbildaren Domino Kai talar om minnesdagens historia och betydelse. 

 

2 augusti 1944 - Romernas sista natt i Auschwitz

På en och samma natt, natten mellan andra och tredje augusti 1944, avrättades samtliga fångar i det romska lägret i Auschwitz-Birkenau. Omkring 3000 romska fångar gasades till döds. De flesta av dem kvinnor, barn och äldre. Forum för levande historias projektledare Bertil Bäckström berättar om romers situation i förintelselägret med utgångspunkt i utställningen 2 augusti 1944 – Romernas sista natt i Auschwitz. 

 

Den romska konstnären Cejia Stojka

Ceija Stojka föddes i Österrike där hennes kringresande familj försörjde sig på handel. Efter Nazitysklands maktövertagande 1938 förföljdes hennes familj, greps och skickades till koncentrationsläger. Ceija Stojka överlevde tre koncentrationsläger: Auschwitz-Birkenau, Ravensbrück och Bergen-Belsen. Av hela hennes släkt på cirka tvåhundra personer överlevde bara sex personer: hon själv, hennes mor och fyra av hennes syskon. Först mer än fyrtio år senare bröt hon tystnaden och började, som en av de första romska kvinnor någonsin, berätta om sina minnen och upplevelser av Förintelsen. Angela Cesarec projektledare vid Malmö Konsthall, berättar om Ceija Stojka och hennes konstnärskap

 

Else Schmidts vittnesmål

Överlevandes vittnesmål har spelat stor roll för möjligheterna att minnas och forska på konsekvenserna av nazisternas förintelsepolitik och terror. Men romska vittnesmål samlades inte in i lika hög grad som andra efter kriget. De vittnesmål från romska överlevande som vi har tillgång till idag är unika dokument. Mia Taikon läser ett vittnesmål av den tyska romska flickan Else Schmidt som överlevde förintelse- och koncentrationslägren i Auschwitz-Birkenau och Ravensbrück. Inledning av Eva Azcarate, Forum för levande historia.

 

 

Vår historia, vems ansvar? Möt Richardo Blomerus

Som artonåring följde Richardo Blomerus med på en så kallad hågkomstresa till platser där romer internerades, torterades och mördades av nazister. Ett starkt och chockartat möte med en del av den egna historien som han fram till dess inte visste så mycket om. Idag studerar Richardo till lärare. Hur tänker han om hur kunskap om det som det som drabbade romer under Förintelsen förmedlas till barn och unga? Richardo Blomerus samtalar med Erika Hedenström.  

 

Antiziganismens djupa rötter

Nazisternas terror och förintelsepolitik under andra världskriget är unika företeelser i mänsklighetens historia. Aldrig förut har människor mördats i en sådan skala med utgångspunkt i rasistiska föreställningar. Men Hitler och nazisterna uppfann inte antisemitism och antiziganism. Det är fenomen med djupa historiska rötter. Historikern Ida Al Fakir och Domino Kai, romsk aktivist och folkbildare samtalar om antiziganism före, under och efter Förintelsen. Och om varför det är viktigt att förstå och tala om antiziganism idag. Samtalsledare är Bodil Sundén, Forum för levande historia 

 

Varför vet vi så lite om folkmordet på romer under Förintelsen?  

Det finns idag en uppsjö av böcker, filmer och forskning om olika aspekter av Förintelsen, men det folkmord som drabbade romer under den tyska naziregimen är inte lika mycket känt. Historikern Andrej Kotljarchuk vid Södertörns högskola berättar om vad detta beror på i ett samtal med Erika Hedenström, Forum för levande historia.