Generella övningar


2. Förlåta och försonas

Arbete enskilt:

  • Reflektera kring begreppen och skriv ned vad du anser att de betyder och vad skillnaden är mellan dem.

Arbeta i grupp:

  • Läs upp vad ni skrev ovan och reflektera kring likheter/skillnader

Undersök:

  • Varifrån kommer begreppen? Är de generella eller är de viktigare i vissa kulturer?
  • Hur definieras begreppen?
  • Sanning och rättvisa är två begrepp som ofta lyfts fram när man talar om försoning. Måste båda dessa finnas med för att en försoningsprocess ska ha ägt rum? Hur kan dessa begrepp försvåra en försoningsprocess?
  •  I vårt samhälle finns det många som menar att förlåtelse och försoning är en viktig del i bearbetandet av en traumatisk händelse, till exempel som brottsoffer? Varför är detta viktigt enligt dem? Vad anser du?

Diskutera:

  • Måste försoning innehålla förlåtelse?
  • Måste någon part anses som och acceptera sig som skyldig för att försoning ska kunna ske?

Arbete enskilt:

  • Skriv en kort argumenterande text i form av en insändare på temat: Jag tycker att det är viktigt att förlåta för att!
     


3. När kan man börja försonas?

Många menar att följande faktorer är viktiga för att ett försoningsarbeta ska kunna påbörjas:

  • Tid – en viss tid måste förflyta från händelserna till att ett försoningsarbete ska kunna påbörjas
  • Vilja – folket, ledarna med flera måste vilja att försoning ska ske
  • Inifrån – det måste vara ett initiativ de parter som varit delaktiga.
  • Arbetet med försoning kan inte tvingas på utifrån
  • Samförstånd – de olika parterna måste nå någon form av samförstånd till att detta arbete är eftersträvansvärt

Diskutera:

  • Är dessa faktorer relevanta även när två privatpersoner ska försonas?

Försök att lyfta konkreta exempel utifrån hur ni ser på detta.

Undersök:

  • Under 1960-talet började tyskarna på allvar sitt försoningsarbete vad gäller det som skett under nazisttiden. Varför skedde detta just då? Var de fyra faktorerna ovan uppfyllda då?
  • Vilka av faktorerna har uppfyllts i försoningsarbetet i Bosnien Hercegovina?

Diskutera:

Läs texten i Del 3 – Röster från Srebrenica och Haag.

  • Hur ser de på försoning?
  • Vilka likheter och skillnader finns i deras berättelser? Vad kan de bero på?
     


4. De skyldiga ska straffas

Diskutera:

  • Är det viktigt att de ytterst ansvariga, de politiska och militära ledarna, för krigsförbrytelser straffas och i så fall varför?
  •  Är det viktigt att de som utför krigsförbrytelserna, soldater, poliser privatpersoner med flera, straffas och i så fall varför?
  • Finns det skillnader mellan de här två gruppernas ansvar? I så fall hur ser skillnaderna ut?
  • Om du skulle vara tvungen att benåda en av grupperna, vilken skulle det bli och varför?
  • Idag riskerar politiska och militära ledare att ställas inför en internationell domstol. Vilka effekter kan det ha, avskräckande eller?

Undersök:

Folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser är tre olika typer av brott. Vilka är skillnaderna när det gäller brottsrubricering och straffsatser?

Undersök vidare: Hur fungerar domstolen i Haag?

  • Sammansättning
  • Straffsatser
  • Befogenheter
  • Råder det konsensus om domstolens arbete eller finns det olika uppfattningar?
  • Vilka har deras ”viktigaste” åtal varit? Hur har dessa ställt sig till åtalet? Hur har de försvarat sig? Vilka blev domarna?
     


5. De skyldiga ska straffas 2

Tribunalen i Haag är inte den enda domstol som haft brott mot mänsklighetenpå sitt bord. Den första var Nürnbergrättegången och liknande processer sker och har skett i Kambodja och Rwanda.

Undersök: Hur fungerade/fungerar dessa domstolar?

  • Sammansättning
  • Straffsatser
  • Befogenheter
  • Råder det konsensus om domstolens arbete eller finns det olika uppfattningar?
  • Vilka har deras ”viktigaste” åtal varit? Hur har dessa ställt sig till åtalet? Hur har de försvarat sig? Vilka blev domarna?

 



6. Sanning och försoning i Sydafrika!

Sannings- och försoningskommissionen i Sydafrika är en internationell förebild när det gäller försoningsarbete.

Undersök:

  • Hur har deras arbete sett ut till innehåll och form?
  • Vilka har resultaten varit?
  • Vilka har de största svårigheterna varit?
  • Hur långt har man nått? Hur ser det ut idag?
  • Varför ses detta arbete som en förebild?
     


7. Fiender blir vänner

Tyskland och Frankrike var under en period, ca 1870–1945, bittra fiender. Ett av syftena med det europeiska samarbetet efter andra världskriget var att få ett slut på denna fiendskap.

Undersök:

Diskutera:

  • Vad var orsakerna till att Tyskland och Frankrike var fiender?
  • Vilka blev konsekvenserna av denna fiendskap?
  • På vilket sätt har det europeiska samarbetet, idag EU, bidragit till en försoning mellan länderna?
  • Vilka är de viktigaste försoningsgesterna som länderna gjort?
     
  • Är ett ekonomiskt samarbete det bästa sättet att få stater som tidigare varit fiender att bli vänner?
    Finns det andra exempel på detta?
  • Vilken roll spelar en gest där ledarna för
    två tidigare fiendestater omfamnar varandra för att visa att nu är det nya tider?
  • Är det svårare att försonas inom en stat än mellan två stater?
    I så fall varför?


8. Jag följde bara order

Många krigsförbrytare försvarar sig med att de bara lydde order och därför inte har något ansvar.

Undersök och jämför:

  • Undersök hur några krigsförbrytare försvarat sig i någon av de rättegångar som hållits i samband med Förintelsen, Kambodja, Rwanda och Jugoslavien?
  • Vilka likheter respektive skillnader finns i försvaren?
  • Fick de något gehör för sin hållning?
  • Vilket straff fick de?

Diskutera:

  • Vilka straff ska de ha som deltagit i ett folkmord?

Undersök:

Albert Speer försvarade sig på ett annat sätt än de andra nazisterna vid Nürnbergrättegångarna.

  • Hur såg han på sin skuld?
  • Vilket straff fick han? Berodde det på hans inställning?
  • Tycker du att det straff han fick var rimligt?