Folkmordsbegreppets uppkomst

Begreppet genocid myntades 1944 av den polsk-judiske juristen Raphael Lemkin. I boken Axis Rule in Occupied Europe definierade Lemkin sin nya term som ”a coordinated plan of different actions aiming at the destruction of essential foundations of the life of national groups, with the aim of annihilating the groups themselves”.

Efter andra världskrigets slut arbetade Lemkin outtröttligt för att få FN att erkänna folkmord som ett brott mot internationell lag. 1948 röstade FN:s medlemsstater igenom den folkmordskonvention som än i dag ämnar förhindra och bestraffa folkmord. Konventionen definierar folkmord som överlagt fysiskt eller psykiskt våld och massmord på nationellt, etniskt, rasmässigt eller religiöst definierade grupper.

FN:s konvention, liksom Lemkins bok, har även vidtagande åtgärder mot aktioner som avser leda till fysisk förintelse av en folkgrupp (såsom framtvingad hungersnöd), åtgärder för att förhindra födslar inom denna grupp och tvångsförflyttning av barn från en grupp till en annan.

Naturligt nog var det i allt väsentligt de nazistiska illgärningarna under andra världskriget som låg bakom både Lemkins och FN:s formuleringar.

Motsättningar kring folkmordsbegreppet

Under kalla kriget uppstod de första politisk-ideologiska konflikterna om folkmordsbegreppet. Särskilt debatterades huruvida folkmord också kunde förövas mot politiska grupper. Det sovjetiska argumentet var att folkmord endast förövades av fascister och nazister som ville utraderad etniskt och rasmässigt, men inte politiskt, definierade grupper.

Sannolikt fanns det farhågor hos många icke-demokratiska statsmakter att deras behandling av politiska grupperingar inom landet skulle kunna leda till intervention från omvärlden om folkmordsbegreppet vidgades.

Samtidigt tog allt fler minoritetsgrupper som drabbades av våld folkmordsbegreppet i bruk för att beskriva sin egen situation. Det ansågs uppenbart som ett effektivt sätt att påkalla uppmärksamhet och sympati från det internationella samfundet. Också efter kalla kriget är folkmordsbegreppet politiskt och ideologiskt laddat, om än på ett mer symboliskt plan.

 


Texten är skriven av Klas-Göran Karlsson, professor vid Historiska institutionen, Lunds universitet.
Texten är senast faktagranskad och uppdaterad 2015-04-20 av Maria Karlsson, doktorand i historia, Lunds universitet.