Ett politiskt laddat begrepp

Det finns i dag ett generellt politiskt bruk av historia som breder ut sig i det svenska och det internationella samhället. Bruket är metaforiskt och komparativt, jämförande.

Ett av de historiska jämförelseobjekt som allt oftare tas i bruk av politiker och intellektuella är just folkmordet. Ofta är det dagspolitiska händelser som jämställs med historiska oförrätter. Således har Natos bombningar av Belgrad under det senaste Balkankriget ansetts vara ”som Förintelsen”, liksom Israels politik mot palestinierna.

Utifrån ett historievetenskapligt betraktelsesätt kan sådana jämförelser lätt tillbakavisas, eftersom händelser, situationer, samhällsstrukturer och tidsepoker är mycket olika.

Med syfte att väcka uppmärksamhet

Huvudpoängen i det politiska historiebruket är emellertid inte att påvisa sakliga likheter mellan de jämförda företeelserna. Det viktiga syftet med denna typ av komparation är i stället att väcka uppmärksamhet, indignation och debatt genom att i en politiskt aktuell fråga använda sig av ett jämförelseobjekt som hos de allra flesta människor väcker starka och obehagliga känslor. Sådana jämförelser vädjar till emotion och vilja, inte till kunskap.

Även historiker och andra forskare arbetar med historiska jämförelser, men oftast utifrån ett kunskapsintresse. Syftet är i dessa fall att underkasta de båda jämförelseleden en så ingående kritisk analys att såväl likheter som skillnader mellan de jämförda storheterna klart framträder.

Historiska fenomen är visserligen unika men har också förenade och likartade drag, särskilt om vi låter vår analys omfatta även olika slags mer trögrörliga, strukturella och kulturella omständigheter. Det är inte någon vetenskaplig poäng att jämföra det som är identiskt, inte heller det som är helt olikt, men däremot allt det som finns däremellan.

Vetenskapliga förtjänster av ett komparativt synsätt

En jämförelse mellan olika folkmord och folkmordsliknande situationer i historien kan ge oss en folkmordets formel som vi i den bästa av världar instrumentellt skulle kunna tillämpa på hotfulla situationer i vår värld.

Det blir aldrig möjligt att laboratoriemässigt isolera den avgörande komponenten bakom folkmord, den tillräckliga betingelsen eller alla folkmords minsta gemensamma nämnare. Däremot kan den komparativa tankeoperationen skärpa vår medvetenhet om de strukturella omständigheter som ligger bakom folkmord, vad som befrämjar och underlättar dem, vilka som är de mer eller mindre nödvändiga betingelserna.

När det gäller förintelsen, och då nödvändigtvis skriven med liten begynnelsebokstav, måste vi granska och ställa oss frågor om förövarnas drivkrafter. Vi måste här våga undersöka hur och varför offren för massmorden valdes ut, det vill säga ställa oss frågor som rör folkmordets faktorer.

 


Texten är skriven av Klas-Göran Karlsson, professor vid Historiska institutionen, Lunds universitet.
Texten är senast faktagranskad och uppdaterad 2015-04-20 av Maria Karlsson, doktorand i historia, Lunds universitet.