Söndagen den 11 juli 2010 var det officiell minnesdag för de drygt 8 000 personer som mördades 1995 i den lilla staden Srebrenica i östra Bosnien-Hercegovina. De flesta av offren var bosniakiska män och pojkar. Förövarna var soldater i den bosnienserbiska armén.
Folkmordet i Srebrenica 1995 är en av de värsta massakrerna i Europa sedan andra världskriget och ett av den moderna historiens grövsta brott mot mänskligheten.
Den bosnienserbiska armén (VRS) belägrade Srebrenica i början av juli 1995. Förutom områdets egentliga invånare befann sig då även bosniska muslimer som flytt undan attacker och etnisk rensning i andra städer i det huvudsakligen serbkontrollerade östra Bosnien.
600 holländska FN-soldater var stationerade i området för att upprätthålla ordningen. I praktiken var de alldeles för få, för dåligt tränade och för dåligt utrustade.
Bosniska muslimer sökte sig till FN-posteringarna för att få hjälp när VRS ryckte fram. Men utan tillräckliga resurser kunde holländarna inte stå emot attacken och den holländske översten valde, efter ett möte med den serbiske generalen Ratko Mladic, att kapitulera.
Kapitulationen innebar att VRS släppte 14 holländska FN-soldater som tagits som fångar. I gengäld tvingades FN-bataljonen att överlämna ett par tusen muslimer som sökt skydd i anslutning till basen i Potocari.
De följande dagarna skildes kvinnor och barn ut och bussades bort från Srebrenica. Männen hölls kvar och avrättades. Först flera dagar senare nådde de första flyende överlevarna fram till muslimsk-kontrollerat område och nyheterna om Srebrenica nådde omvärlden.
Händelsen i Srebrenica har varit uppe vid FN:s krigsförbrytartribunal för det forna Jugoslavien (ICTY) och har där i juridisk mening definierats som folkmord, genom ett flertal avkunnade domar. Från serbiskt håll har man officiellt bett om ursäkt för det som skedde i Srebrenica, men vägrar att acceptera benämningen ”folkmord”, utan kallar händelsen för ett ”massmord”.
För närvarande pågår rättegångar vid den internationellt erkända FN-tribunalen i Haag. I början av juni 2010 meddelade tribunalen två fällande folkmordsdomar för inblandning i händelserna i Srebrenica.
Även den tidigare bosnienserbiske ledaren Radovan Karadic står inför rätta, misstänkt som delvis ansvarig för folkmordet. Den serbiske befälhavaren i Srebrenica 1995, Ratko Mladic, greps i maj 2011.
Minnesdagen den 11 juli 2010
I samband med minnesdagen arrangerades minnesstunder för Srebrenicas offer och överlevande. Mer detaljer på www.srebrenica.se.
Potocari strax utanför Srebrenica är sedan flera år tillbaka begravningsplats och minnesmärke för de som föll offer för folkmordet. Potocari var FN-truppernas bas i Srebrenica inom ramen den s.k. UN Safe Area dit ett stort antal bosniakiska män, kvinnor och barn samlades i juli 1995 för att söka skydd.
I Potocari finns också ett Memorial Room som innehåller fotografier och en mindre utställning med offrens personliga berättelser och tillhörigheter. Memorial Room är inhyst i den lagerlokal på FN-området där de förföljda människorna sökte skydd.
Hittills har 3749 personer begravts på Potocari Memorial Center Cemetary. I år räknar man med att ytterligare cirka 810 människor kommer att begravas men den officiella siffran är ännu inte fastställd.
Under de senaste två åren har antalet offer som begravts ökat i takt med att International Commission för Missing Persons (ICMP) arbete med att identifiera offren från folkmordet fortskridit. Till dags dato har 6 435 personer identifierats, men alla identifierade kvarlevor är ännu inte begravda då anhöriga fortfarande väntar på att kropparna ska bli mer kompletta.
Begravningsceremonierna i Potocari var ett starkt inslag på minnesdagen den 11 juli. Bland prominenta gäster på plats för att hedra Srebrenicas offer fanns Serbiens, Kroatiens och Bosnien-Hercegovinas presidenter samt USA:s vicepresident.
Källor
Adam Jones, Genocide. A comprehensive Introduction, London 2006.
Harriet Jones, Kjell Östberg & Nico Randeraad (red), Contemporary History on Trial. Europe since 1989 and the Role of the Expert Historian, Manchester 2007.
Kristian Gerner och Klas-Göran Karlsson, Folkmordens historia. Perspektiv på det moderna samhällets skuggsida, Stockholm 2005.
Artiklar 2009/2010 via Reuters, BBC och TT.
