Om skelettsamlare, rasbiologer och normer.
1902 öppnar etnografen Erland Nordenskiöld en grav i Gran Chaco i Sydamerika och tar med sig kvarlevorna efter en guaraníindian. Skelettet hamnar slutligen i magasin på Etnografiska museet. 1942 säger forskaren och politikern Nils von Hofsten att det svenska samhället har rätt att bestämma över vem som är lämplig att skaffa barn eller inte.
Utställningen är delad i två och visas på Etnografiska museet och Forum för levande historia.
Hösten 2011 går utställningen ut på turné i Riksutställningars regi.
(O)mänskligt på Forum för levande historia
Tiotusentals människor blev utsorterade och tvångssteriliserade som en följd av svenska rasbiologi. Det här hände under 1900-talet.
Vilka var idéerna bakom rasbiologin? Hur såg debatten, lagstiftningen och politiken ut som gjorde detta möjligt? Vilka människor blev inkluderade i normen? Och vad hände med de som blev utsorterade?
I utställningen berättar vi om svensk rasbiologi, arvshygien och utsortering av de oönskade med syfte att ”skydda” de samhällsnyttiga.
Hur sorterar vi idag? Genom utställningens historiska berättelser vill vi väcka tankar om dagens människosyn.
När blir sortering diskriminering?
Familjen i Glömminge
En station i utställningen handlar om familjen Johansson som bodde Glömminge på Öland. En fattig statarfamilj med många barn som efter moderns död blev splittrad. Flera av barnen hamnade på så kallad sinnesslöanstalt och tre av dem blev tvångssteriliserade.
Utställningsdelen bygger på familjens älsta dotter Gertruds berättelse. Gertrud undkom både tvångssterilisering och anstalt eftersom hon hade flyttat hemifrån innan mammans död.
Hennes son författaren och filmaren Kjell Sudstedt har skritvit boken Till Gertrud som handlar om familjens tragiska öde i ett rasbiologiskt Sverige.
Boken Till Gertrud är utgiven på Frank förlag
