av Jonas Öhman
Estland, Lettland och Litauen ockuperades i juni 1940 av Sovjetunionen, efter det så kallade Molotov-Ribbentroppakten mellan Sovjet och Nazityskland. Efter skenval (där valresultatet i något fall till och med av misstag deklarerades i förväg) införlivades de tre baltstaterna i sovjetväldet. För medborgarna i de baltiska staterna var denna tid mycket traumatisk. Radikala samhällsförändringar och totalitärt maktutövande satte djupa spår i folkmedvetandet. Bland annat deporterades stora delar av samhällseliten strax före Hitlers angrepp på Sovjet 1941, då de baltiska staterna hamnade under tysk kontroll.
När den röda armén återockuperat Baltikum 1944 inleddes omfattande åtgärder för att integrera området i sovjetsystemet. Jordbruket kollektiviserades och industrin inriktades på planekonomi, samhället genomsyrades av sovjetisk propaganda och alla självständighetsyttringar straffades mycket hårt.
Dessa och andra åtgärder stötte på motstånd från delar av befolkningen. Den sovjetiska säkerhetstjänsten (känd som NKVD/KGB) tog itu med detta med hjälp av beprövade metoder såsom deportation, fängelse, avrättningar och läger. I vissa fall tillgreps rent militära medel. Under senare delen av sovjettiden tillämpade KGB mer sofistikerade metoder, såsom angiveri och agentverksamhet. Systemet med straffarbetsläger för politiskt obekväma användes under hela sovjettiden.
Över tid skedde en viss förryskning av Baltikum, främst genom arbetskrafts- och annan invandring samt genom språkpolitiska åtgärder. Stora militära styrkor, inklusive kärnvapen, stationerades vidare på baltiskt territorium.
Motståndet mot Sovjetunionen upphörde aldrig helt, det bytte bara form och inriktning. Samtidigt accepterade delar av befolkningen med tiden det rådande samhällssystemet. En ny kommunistisk samhällselit växte fram. Denna tudelning av de baltiska samhällena kan än i dag kännas av i det politiska klimatet.
Mot slutet av 1980-talet, i skuggan av den sovjetiske ledaren Michail Gorbatjovs så kallade perestrojka, fick de baltiska frihetssträvandena nytt liv. Efter dramatiska politiska turer erkändes ländernas självständighet i augusti 1991. Dock bör noteras att Ryssland aldrig erkänt att Baltikum ockuperades av Sovjetunionen. Detta har, delvis i kombination med etniska spänningar, emellanåt orsakat ansträngda relationer mellan baltstaterna och Ryssland.
