Operativorder nr 00447
I början av juli 1937 skickade Stalin ett telegram till partikommittéerna i alla provinser och nationella republiker. Han meddelade att ”ett stort antal av före detta kulaker och kriminella” i provinserna var ”de främsta upphovsmännen till alla slags brott”. Han beordrade de lokala partifunktionärerna att identifiera och arrestera ”de mest fientliga” av dessa för omedelbar bestraffning. Senare, samma månad, utfärdades ett särskilt NKVD-direktiv som specificerade hur många som skulle skjutas och hur många som skulle sättas i arbetsläger. Direktivet, operativorder nr 00447, angav också riktvärden för respektive kategori i alla provinser och republiker.
Ordern undertecknades av Nikolaj Jezjov, folkkommissarie, chef för NKVD, den 30 juli 1937 i Moskva.
I de material som utarbetats i samband med undersökningar av antisovjetisk organisering konstateras att det på landsbygden bor betydande mängder före detta kulaker, tidigare straffade, människor som undkommit repression, som flytt från läger, fängelser och arbetskolonier. Där lever ännu många tidigare straffade kyrkotjänare och sekterister, och många före detta aktivister i antisovjetiska väpnade uppror. På landsbygden finns betydande kadrer från antisovjetiska politiska partier (socialistrevolutionärer och representanter från partier med rötter i de kaukasiska och centralasiatiska områdena) som undkommit straff, samt kadrer av forna aktiva deltagare i bandituppror, vita trupper, straffexpeditioner, repatrierade grupper med flera.
En del av de uppräknade elementen, vilka flytt från landsbygden till städerna, har infiltrerat sig i industri-, transport- och byggnadsverksamhet.
Därutöver har på landsbygden såväl som i städerna nästlat sig in betydande grupper av kriminella, boskaps- och hästtjuvar, återfallsförbrytare, plundrare och andra som undkommit straff, flytt från fängelser och undandragit sig rättvisan. Den otillräckliga kampen mot dessa förbrytarkontingenter har givit upphov till ett tillstånd av laglöshet som möjliggör fortsatt förbrytarverksamhet.
Som nämnts finns bland alla dessa element anstiftare till alla typer av antisovjetiska förbrytelser och sabotagehandlingar på kolchoser och sovchoser, men också inom transportväsendet och inom olika industriområden.
Framför säkerhetspolisens organ ligger uppgiften att på det mest skoningslösa sätt förinta hela detta band av antisovjetiska element, att skydda sovjetfolkets arbetare mot dessa elements kontrarevolutionära intriger och, slutligen, en gång för alla sätta stopp för deras nedriga undergrävande arbete för att destabilisera sovjetstaten.
I enlighet med detta ges härmed order om att det från den 5 augusti 1937 i alla republiker, provinser och distrikt igångsätts repressiva operationer mot före detta kulaker, aktiva antisovjetiska element och förbrytare. I de uzbekiska, turkmeniska, tadzjikiska och kirgisiska sovjetrepublikerna skall operationerna starta den 10 augusti, i fjärranöstern- och krasnojarprovinserna och i östsibiriska distriktet den 15 augusti samma år.
För organiserandet och genomförandet av operationerna stadgas följande:
1. Kontingenter som skall underkastas repression
2. Om åtgärder för bestraffning av dem som underkastas repression och antalet individer som underkastas repression
Alla kulaker som underkastas repression, förbrytare och andra antisovjetiska element indelas i två kategorier:
a) till första kategorin hänförs de mest fientliga av de ovannämnda elementen. Dessa arresteras omedelbart och arkebuseras, efter att trojkorna granskat deras fall.
b) till andra kategorin hänförs alla övriga och mindre aktiva, men icke desto mindre fientliga element. De arresteras och spärras in i läger för en period av 8 till 10 år. De mest illasinnade och socialt farliga av dem spärras för samma period in i fängelser efter trojkans beslut.
I enlighet med uppgifter från NKVD:s regionala organisationer och ledningar stadfästs härmed följande kvantiteter för repression :
1. Azerbajdzjanska SSR: 1500 ur första kategorin, 3750 ur andra kategorin (5250)…
3. Vitryska SSR: 2000 och 10000 (12000)…
8. Uzbekiska SSR: 750 och 4000 (4750)…
25. Azov-Tjernomorsk-provinsen: 5000 och 8000 (13000)…
27. Västsibiriska provinsen: 5000 och 12000 (17000)…
39. Leningraddistriktet: 4000 och 10000 (14000)
40. Moskvadistriktet: 5000 och 30000 (35000)…
51. Alma-Ata-distriktet: 200 och 800 (1000)
De angivna siffrorna är riktningsgivande. NKVD:s regionala ledningar har emellertid inte rätt att självständigt överskrida dessa angivelser. Att på eget initiativ höja siffrorna tillåts inte. Förbudet gäller också en sänkning av siffrorna eller en överföring av dem som underkastas repression från första kategorin till andra, eller tvärtom.
3. Ordningen för genomförandet av repressionen
4. Ordningen för rannsakningsprocessen
5. Organiserandet av trojkornas arbete
6. Ordningen för domar och verkställandet av dem
7. Organiserandet av operationsledning och redovisning
