Rapport den 10 juli 1921 om de åtgärder som vidtagits mot upproriska bönder i Tambovguvernementet:
Rensningsoperationerna i Kudrjuvskaja volost inleddes den 27 juni i byn Osinovskij som tidigare hyst banditband. Böndernas inställning till våra repressiva enheter utmärktes av en viss misstro. Bönderna angav inte skogsbanditerna och besvarade de frågor vi ställde till dem med att de inget visste.
Vi tog 40 gisslan, förklarade undantagstillstånd i byn och gav byborna två timmar för att utlämna banditerna och de undangömda vapnen. De bönder som samlats till möte tvekade om hur de skulle ställa sig, men bestämde sig för att inte aktivt delta i jakten på banditerna. Sannolikt tog de inte våra hot om avrättning av gisslan på allvar. När fristen hade gått ut lät vi avrätta 21 gisslan i byrådets åsyn. Den offentliga avrättningen, individ för individ, under iakttagande av alla brukliga formaliteter och med medlemmarna i den befullmäktigade kommissionen och kommunisterna närvarande, gjorde ett betydande intryck på bönderna [...]
Vad byn Karejevka beträffar, som på grund av sitt geografiska läge var omtyckt av banditgrupper [...] beslöt kommissionen att utradera den från kartan. Hela befolkningen deporterades, dess egendom beslagtogs. Undantag gjordes för familjer vilkas medlemmar är soldater i Röda armen. Dessa familjer flyttades till byn Kurdjuki och inhystes i hus som tillhört banditfamiljer och konfiskerats. Efter att ha tagit reda på vissa värdefulla saker – fönsterramar, glas- och träföremål och så vidare – satte vi eld på byns hus [...]
Operationerna i byn Bogoslovka inleddes den 3 juli. Sällan har vi stött på ett så motsträvigt och så organiserat bondesamhälle. När man pratade med dessa bönder, såg alla, unga som gamla, bestörta ut och svarade med en mun: ”Banditer? Hos oss? Aldrig i livet! Kanske har vi sett några smyga förbi i närheten, men vi vet inte ens om de var banditer. Vi lever vårt stilla liv, vi gör inte någon människa förnär, vi vet inget.”
Vi vidtog samma åtgärder som i Osinovka: tog 58 gisslan. Den 5 juli avrättade vi en första grupp på 21 personer, sedan 15 dagen därpå, och oskadliggjorde 60 banditfamiljer, det vill säga omkring 200 personer. Till slut nådde vi vårt mål och bönderna tvingades att delta i jakten efter banditer och i sökandet efter gömda vapen [...]
Rensningen av nämnda byar och samhällen avslutades den 6 juli. Operationen kröntes med framgång och har följdverkningar som går långt utanför de båda angränsande volosterna. Banditernas kapitulation fortsätter.
Ordförande för den befullmäktigade femmannakommissionen, Uskonin
Ur "Kommunismens svarta bok", Stéphane Courtois, red., Stockholm: Bokförlaget DN 1999
