OLD OLD Fakta om Förintelsen >
Förintelsen, ett av historiens värsta folkmord
Mellan åren 1933 – 1945 då den nazistiska regimen hade makten i Tyskland förföljdes och mördades miljontals människor, bland dem romer, judar, funktionshindrade, sovjetiska krigsfångar, polacker, serber och andra slaver. Homosexuella, politiska meningsmotståndare och Jehovas vittnen var andra utsatta grupper. Olika grupper utsattes för olika typer av åtgärder, och politiken var också olika beroende på var i Europa man bodde.
Det finns flera sätt att beräkna hur många som dog i Förintelsen. En metod är att studera de arkiv som nazisterna lämnade efter sig. Genom att gå igenom uppgifter om hur många som gasades, arkebuserades, deporterades och så vidare har forskare kunnat uppskatta folkmordets omfattning.
Problemet är att vissa uppgifter har undanhållits eller förstörts eftersom nazisterna inte ville att eftervärlden skulle få veta omfattningen av deras fasansfulla brott. Dödssiffrorna kan därför komma att stiga ytterligare i framtiden när mer arkivmaterial blir tillgängligt för forskarna.
En annan metod som forskare har använt är att räkna samman antalet överlevande från de förföljda folkgrupperna vid krigsslutet. Dessa siffror har man sedan jämfört med hur många som fanns före kriget i respektive land. Med denna metod har man fått fram siffror som ligger mycket nära den summering som gjorts utifrån arkivmaterialet.
Bland seriösa forskare finns det knappast någon debatt om storleksordningen på hur många som dog i förintelsen. Att siffrorna ändå inte är alldeles exakta beror på folkmordets stora geografiska spridning och att det drabbade så enormt många människor.
En vanlig uppskattning är att 13 miljoner människor mördades i koncentrationsläger; i gaskammare, vid arkebuseringar eller av svält med mera. Av dessa var 5,3-6,3 miljoner judar, 2,5 miljoner kristna polacker, 3,3 miljoner sovjetiska krigsfångar och 200 000-500 000 romer. Dessutom dog stora grupper av tvångsarbetare från Sovjet, jugoslaver, skandinaver och västeuropéer (ej judar), homosexuella, civila tjecker, mentalt och fysiskt funktionshindrade och tyska motståndsmän.
I dessa grupper ingår alltså inte de människor som dog under andra världskriget i regelrätta krigshandlingar, till exempel bombningar av städer, eller i strid.
