Hbtqi-fobi

Hbtqi-fobi är att ogilla personer som inte lever upp till samhällets normer kring kön och sexualitet och att behandla dem dåligt. Hbtqi-fobin har en lång historia och förekommer fortfarande i Sverige och runt om i världen.

Hitta på sidan

Vad är hbtqi-fobi?Förklaringar av hbtqi-begrepp Hbtqi-fobins historia Diskriminering av hbtqi-personer Hbtqi-relaterade hatbrott Hbtqi-personers levnadsvillkor i Sverige i dag

Vad är hbtqi-fobi?

Begreppet hbtqi-fobi används för att beskriva negativa och fientliga attityder, föreställningar och handlingar mot hbtqi-personer. Ordet ”fobi” står i det här sammanhanget för att den som ger uttryck för hbtqi-fobi ogillar eller starkt tar avstånd från människor som är hbtqi-personer.

I vardagligt tal används hbtqi-fobi (eller homo-, bi- och transfobi) för att beskriva att hbtqi-personer kränks, trakasseras eller utsätts för våld. Den kan även ta sig uttryck i att hbtqi-personer utsätts för hot, blir sämre behandlade eller utsätts för omvändelseförsök.

De som utsätts för hbtqi-fobi är människor som inte lever upp till normer om hur män respektive kvinnor ska se ut och uppföra sig i det samhälle de lever i, eller inte lever upp till de ideal eller normer som finns kring sexualitet.

Förklaringar av hbtqi-begrepp

Hbtqi är ett samlingsnamn för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexuella. Hbtqi-personer kan sägas vara människor som på olika sätt bryter mot samhällets rådande normer om sexuell läggning och kön.

Homo- och bisexualitet

Kön

Kön kan betyda olika saker. När vi föds tilldelas vi ett juridiskt kön, det vill säga det kön en person folkbokförs som, vilket framgår i personens id-handlingar. Det juridiska könet baseras på vilket biologiskt kön vi bedöms ha. Det biologiska könet utgår från våra kroppar.

Könsidentitet är det kön en person känner och definierar sig som. Exempelvis kan du uppleva och identifiera dig som kvinna, man, mitt emellan eller ta avstånd från att bli indelad i kategorierna man eller kvinna. Du kan också uttrycka din könsidentitet genom kläder, smink, kroppsspråk, frisyr, hur du beter dig och med din röst. Dessa sätt att uttrycka sitt kön på kallas för könsuttryck.

Trans, cis och cisnorm

Att vara trans eller cis handlar om vilket kön du ser dig som och hur du visar det.
Ordet trans betyder ”överskridande” på latin. Att vara transperson kan exempelvis innebära att du registrerades som tjej vid födseln, men känner dig som kille och klär dig som en kille förväntas göra. Det kan också vara att du varken känner dig som tjej eller kille.

Ordet "cis” betyder ”på samma sida” på latin. Att vara cisperson innebär att du upplever att ditt juridiska kön, biologiska kön, din könsidentitet och ditt könsuttryck hänger ihop, är på samma sida, i enlighet med samhällets rådande normer. Om det i ditt pass framgår att du är kille, har en kropp som ser ut som en killes kropp förväntas se ut, känner dig som kille och visar det genom din klädsel så kan du alltså vara en cis-person. En cisperson kan, liksom en transperson, vara homo-, bi- eller heterosexuell.

Begreppet cis-person kom till för att beskriva normen. Ordet cis-norm används för att beskriva att normen i vårt samhälle är att vara cis-person snarare än att vara transperson.

Queer

Ursprungligen användes det engelska ordet ”queer” nedsättande i betydelsen knäpp eller konstig, men precis som orden bög eller flata, som tidigare användes nedsättande, tog aktivister på 1970- och 80-talen tillbaka ordet och använde det om sig själva för att visa stolthet för sina normbrytande sexualiteter och kön. Queer används också som paraplybegrepp för hbtqi-personer.

På universitet finns ett ämne som heter queerteori. Där görs kritiska analyser av normer kring kön eller sexualitet, bland annat för att undersöka hur dagens normer och identiteter uppstått. Det finns personer som utmanar normer kring kön och sexualitet som kallar sig för queeraktivister.

Intersex

Bokstaven ”i” i hbtqi står för intersex. En person med en intersexvariation har fötts med en kropp eller genetik som inte följer samhällets normer om kön. Det kan ta sig uttryck som syns på kroppen, till exempel på personens yttre könsorgan, men det behöver inte göra det. Vissa intersexpersoner upplever själva fysiska problem, andra gör inte det utan har bara en kropp som ses som annorlunda.

Heteronorm

Ordet heteronorm beskriver hur heterosexualitet görs till norm genom att ses som bättre och mer normal och naturlig än andra sexualiteter. I ett heteronormativt samhälle förväntas människor vara heterosexuella och vara det på ett särskilt sätt, till exempel genom att leva tillsammans i tvåsamma kärleksrelationer och skaffa barn.

Normen om heterosexualitet innehåller också normer om kön, till exempel förväntan på att en människa ska vara antingen kvinna eller man och att könsidentiteten ska vara beständig över tid.

Hbtqi-fobins historia

Dagens sätt att se på identiteter har inte alltid funnits. Det har däremot handlingar som med dagens ord skulle benämnas som homosexuella eller könsöverskridande.

Hbtqi-fobins historia kan beskrivas på flera sätt. Historiker undersöker våld, trakasserier och kränkningar mot människor som inte lever upp till normer kring kön eller sexualitet i den tid och det samhälle de lever i.

En metod för att ta reda på hur äldre samhällen sett på kön och sexualitet är att studera religiösa böcker som Bibeln, Tora-rullarna eller Koranen och hur religiösa föreställningar samspelat med lagar och påbud.

En annan metod som använts är att studera rättegångsprotokoll, domslut, polisförhör och uppföranderapporter. Den här sortens undersökningar visar ofta upp en förtryckande del av hbtqi-historien.

1600-tal

Homosexualitet var olagligt

År 1608 förbjöds sexuella handlingar mellan män i Sverige. Dessa handlingar kunde enligt lagen straffas med döden.

I 1864 års strafflag blev förbudet könsneutralt och omfattade även kvinnor. Dödsstraffet som då inte hade använts sedan 1778 avskaffades därmed. Nu kunde både kvinnor och män fällas för sexuellt umgänge med personer av samma kön och dömas till straffarbete i högst två år.

1900-tal

Homosexualitet sågs som sjukdom

Medicinvetenskapen har medverkat till att etablera ord som homosexuell, lesbisk, bisexuell, transperson och intersexuell. Orden skapades för att beskriva människor och handlingar som avvek från samhällets normer kring kön och sexualitet.

I början av 1900-talet började psykologiska förklaringar kring sexualitet utvecklas. I Sverige upphörde kriminaliseringen av homosexualitet 1944 och homosexualitet beskrevs då i stället som en sjukdom.

1970-tal till idag

Hbtqi-rättigheter stärktes

Från 1970-talet och fram till i dag har hbtqi-personers formella rättigheter stärkts i Sverige.

Exempel på saker som förändrats är:

Homosexualitet och transvestism har avskaffats som sjukdomsbegrepp.
Lagar har beslutats som skyddar hbtqi-personer mot diskriminering.
Hbtqi-personers samlevnad har erkänts och fått starkare juridiskt skydd, bland annat genom rätten för samkönade par att gifta sig.
Även möjligheterna att bilda familj har stärkts genom rätt till assisterad befruktning som samkönat par eller ensamstående och genom möjligheten att kunna prövas som adoptivförälder.
Möjligheten att ändra juridisk könstillhörighet kom 1972.
År 2013 togs ett krav bort på att man skulle vara steril för att få ändra sin könstillhörighet. Personer som drabbades av steriliseringskravet kunde senare ansöka om ersättning från staten.

Diskriminering av hbtqi-personer

Hbtqi-personer kan utsättas för diskriminering. Att diskrimineras innebär att du behandlas sämre än någon annan på grund av exempelvis din sexuella läggning. Det kan ta sig uttryck genom att du går miste om ditt jobb eller en befordran. Det kan också handla om att du blir trakasserad på din arbetsplats eller blir nekad studieplats på en skola. Ett annat exempel på diskriminering är att bli trakasserad av andra elever och att skolan inte gör tillräckligt för att stoppa kränkningarna. Hbtqi-personer skyddas mot diskriminering i diskrimineringslagen.

Myndigheten Diskrimineringsombudsmannen tar fram kunskap om diskriminering i Sverige. Läs mer på www.do.se.

Hbtqi-relaterade hatbrott

Ett hatbrott är ett brott där motivet är att kränka någon på grund av gärningspersonens fördomar eller negativa inställning till hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet.

Ett hatbrott kan vara ofredande, hets mot folkgrupp, olaga hot, ärekränkning, klotter och skadegörelse eller misshandel. Det kan handla om hot eller skadegörelse mot Prideevenemang och föreningar som engagerar sig i hbtqi-frågor eller vandalisering och stöld av prideflaggor. Ett hatbrott kan alltså vara allt från klotter och skadegörelse till mord – det är motivet till brottet som avgör om ett brott är ett hatbrott.

Även personer som inte själva ser sig som hbtqi-personer kan drabbas av homo-, bi- eller transfoba hatbrott. Det räcker att gärningspersonen tycker eller tror att den som utsätts bryter mot sexuella normer eller könsnormer.

Myndigheten Brottsförebyggande rådet tar fram kunskap om hatbrott i Sverige. Läs mer på www.bra.se.

Hbtqi-personers levnadsvillkor i Sverige i dag

Homosexuella, bisexuella, queera och transpersoner har sämre hälsa än den övriga befolkningen. Det gäller framförallt psykisk hälsa, särskilt för transpersoner och bisexuella kvinnor. Hälsoskillnaderna beror bland annat på att homo- och bisexuella och transpersoner utsätts för diskriminering, trakasserier, våld och hot på grund av omgivningens negativa föreställningar om sexualitet och kön.

Unga hbtqi-personer har sämre hälsa än andra unga. Det gäller framförallt den psykiska hälsan. Unga hbtqi-personer saknar trygghet och studiero i skolan i större utsträckning än andra unga. Många unga hbtqi-personer avstår från fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemötta. Jämfört med andra unga är det vanligare att unga hbtqi-personer utsätts för mobbning, hot och misshandel.

Äldre hbtqi-personer beskriver i stort en god hälsa, men har en sämre hälsa jämfört med heterosexuella äldre.

Myndigheten Folkhälsomyndigheten tar fram kunskap om hbtqi-personers levnadsvillkor i Sverige. Läs mer på www.folkhalsomyndigheten.se.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om situationen för unga hbtqi-personer. Läs mer på www.mucf.se.

Hade du nytta av informationen på den här sidan?

Ditt svar hjälper oss göra en bättre webbplats.

Relaterat

Kunskap om hbtqi och likvärdigt bemötande

En självstudiekurs för dig som jobbar i offentlig sektor, till exempel på en myndighet eller i en kommun.

HBTQ, normer och makt

Ett undervisningsmaterial som handlar om dina och mina rättigheter, och våra möjligheter att vara de vi vill vara.