Tidslinje
Eric Thorsell protesterade mot hetsjakt i media. Tidig aktivist för lika rättigheter
”De svinaktiga så kallade homofilhistorier som nu kretsar kring oss är ett bevis för hur djupt men omedvetet folk är engagerade i dessa problem. Det är alltid farligt att vidarebefordra rykten av sexuell natur, framförallt därför att de kan utnyttjas i politiska syften. Då sådana rykten komma i omlopp, skall man alltid fråga sig: vem har intresse av att sådant här sprids ut och blåses upp till stora proportioner?”
Stycket är hämtat ur ett föredrag som järnbruksarbetaren och aktivisten Eric Thorsell höll i Medborgarhuset i Stockholm 1950. Genom föredraget ville han avliva de myter kring homosexualitet som spreds i media och presentera fakta istället. Eric var en av mycket få personer som offentligt ifrågasatte pastor Kejne och talade för homosexuellas rättigheter vid den här tiden.
”Jag tog kontakt med RFSL för att få hjälp och stöd i min idé: att hålla ett offentligt föredrag som placerade in Kejne-psykosen i sitt historiska och politiska sammanhang. Från Heliga Birgitta till pastor Kejne skulle det heta. Men jag blev häpen över all den rädsla som mötte mig. Inte en vågade ställa upp och hjälpa mig med föredraget! … Jag bokade själv Medborgarhuset och skaffade reklam. Det var omöjligt att ens få någon att sälja biljetter.”
Trots svårigheterna att anordna föredraget blev det en publikmässig succé. Många kom för att lyssna och publiken applåderade efteråt.
”Efter föredraget tänkte jag: nu får man sig väl en riktig blåsning i pressen. Men Kejnes supportrar var först mållösa. Det var tyst i två dagar. Sedan hämtade tidningen Arbetaren andan och skrek på polis. Jag borde åtalas för ärekränkning.”
I sitt föredrag hade Eric nämligen sagt att en kollega till pastor Kejne ljugit. Fler tidningar hakade genast på och skrev om ”Anmälan mot homofilprofet”. När polisen inte tog anmälan om ärekränkning på allvar, eftersom det inte fanns någon direkt grund, så stod det i tidningarna om ”Ärekränkningar som polisen inte hör”. Eric försökte få in en artikel som svar på detta i Arbetaren, men de ville inte publicera honom, trots att han skrivit i den tidningen under flera år. Inte ens Elise Ottesen-Jensen fick publicera en artikel till försvar för homosexuella, trots att hon var ett av de största namnen inom sexualfrågor och en trogen medarbetare på tidningen.
”Vi skröt med att vi hade tryckfrihet i Sverige. Men då den behövdes som bäst, då fungerade den inte. .. Fast jag var personligt anklagad i deras artikel vägrade de ta in mitt bemötande. Homofiler skulle hålla tyst. De tidningar som inte hetsade mot oss, de teg stilla.”
Tillslut utredde polisen frågan, och kom fram till att Eric var oskyldig.
Eric Thorsell föddes 1899. Under hela sitt vuxna liv arbetade han på ett järnbruk i Surahammar, samtidigt som han var politiskt engagerad. Bland annat var han aktiv inom Arbetarrörelsens Bildningsförbund (ABF), nykterhetsrörelsen och Riksförbundet för sexualupplysning (RFSU).
Eric stred för homosexuellas rättigheter på 30- och 40-talen, när homosexualitet fortfarande var olagligt. Han ville lära sig mer om homosexualitet och åkte till Tyskland för att studera på Magnus Hirschfelds institut för sexualvetenskap. När han kom hem igen ville han starta en liknande förening för homosexuellas rättigheter som den Magnus Hirschfeld varit med och startat. Men det var svårt att få ihop stöd och pengar till en sådan sak på 30-talet.
”Inställningen till homosexuella var på den här tiden väldigt hård och moraliserande överallt i samhället… Homosexualitet var något man inte pratade om. Homosexuella på den här tiden var i stort sett rättslösa och tillåtet villebråd för alla slags mörkermän. Ofta utsattes de för utpressning.”
Det var så svårt att överhuvudtaget prata om homosexualitet att när en person mördats för att han var homosexuell fanns det tidningar som inte vågade skriva om det. Ibland undvek till och med polisen att reda ut sådana brott[6]. Homofobin försvårade för människor att kunna protestera mot hetsen i media. De som sa ifrån riskerade att själva ”anklagas” för att vara homosexuella och hängas ut offentligt. Men Eric lät sig inte tystas.
”Jag kunde inte stillatigande åse alla dessa övergrepp mot mina homosexuella medmänniskor.. För min egen del var det inte mycket fråga om mod. Jag var mest förbannad över allt hyckleri. Jag ansåg mig inte ha mycket att frukta. En som står nederst på samhällsstegen ger de sig inte på.”
1933 höll Eric vad som troligen var det första offentliga föredraget om homosexualitet i Sverige. Sedan fortsatte han att föreläsa på olika platser i landet. Han publicerade artiklar i olika tidningar och skrev brev till beslutsfattare i sexualpolitiska frågor. Idag är Eric Thorsell känd som en av de mest betydelsefulla aktivisterna i den tidiga svenska rörelsen för homosexuellas rättigheter.
Reflektionsfrågor utifrån texten
- Vilka av dåtidens lagar och normer i samhället arbetade Eric med att förändra?
- Vilka strategier visar berättelsen kan användas för att förändra eller påverka normer och lagar?
- Eric Torsell skrev ”Då sådana rykten komma i omlopp, skall man alltid fråga sig: vem har intresse av att sådant här sprids ut och blåses upp till stora proportioner?” Många av de anklagelser som fått rubriker i media visade sig efter utredningar vara rykten eller rena lögner. TV, dagstidningar, digital media och internet har idag stort inflytande över den information vi får.
Vilken roll har media i att ge en korrekt bild av verkligheten? Var hittar du information du litar på? Hur gör du när du ska värdera en källa? Vad är viktigt att tänka på när man får information om något? Vad gör du om du får reda på i efterhand att något du läst var felaktigt?
Texten är faktagranskad 2015-05-15 av Göran Söderström, docent i konstvetenskap och tidigare chefredaktör för tidskriften lambda nordica, samt redaktör och författare i antologin Sympatiens hemlighetsfulla makt : Stockholms homosexuella 1860-1960.
Källor
Söderström, Göran (1999) ’”Homosexaffärernas” och ”rättsrötans” tid’. I: Red. Göran Söderström (1999) Sympatiens hemlighetsfulla makt. Stockholms homosexuella 1860-1960. Stockholm: Stockholmia
Thorsell, Eric (1981) En homosexuell arbetares memoarer. Järnbruksarbetaren Eric Thorsell berättar. / Sammanställt av Fredrik Silverstolpe. Stockholm: Barrikaden
Skicka en anonym tanke till din lärare
”Rättsrötan” - hetsjakt mot homosexuella i media
”Djävulsmässor i homosexuell bordell”
I maj 1950 gick en pastor vid namn Karl-Erik Kejne ut i tidningarna med att han hade upptäckt en organiserad liga av homosexuella i Sverige. Kejne var pastor på Stockholms Satdsmission där han bland påstod att han i tjänsten arbetat mot pojkprostitutionen. Under flera år förde han fram anklagelser i media om att ligan bedrev prostitution med pojkar och annan kriminell verksamhet. När den slutliga utredningen om Kejne-affären presenterades visade det sig att det mesta som Kejne påstått varit rykten eller rena lögner.
Det hela började med att pastor Kejne hade blivit anonymt anklagad för att vara homosexuell och ha förgripit sig på en 16-årig pojke. Kejne misstänkte att en annan pastor, som hette Malmberg, låg bakom anklagelserna. Han ansåg sig också ha bevis för att Malmberg hade en homosexuell bordell i sitt hem.
Kejne vände sig till polisen för att de skulle utreda Malmberg. När polisen inte agerade så snabbt som Kejne ville hävdade han att det fanns homosexuella inom polisen som skyddade Malmberg. Kejne fick stor uppmärksamhet i pressen med sin historia, med tidningsrubriker som ”Djävulsmässor i homosexuell bordell”, ”Pastor förföljes dag och natt av homosexuell liga” och ”Stockholm ett Sodom - Fara för hela Europa”.
Anklagelserna mot polisen ledde till att regeringen tillsatte en statlig utredning för att undersöka om det var så som Kejne sa. Snart misstänkte dock Kejne att även utredarna var homosexuella som skyddade andra homosexuella och därför inte var pålitliga utredare. En ny utredning tillsattes för att utreda utredarna. En som blev utsatt var ett statsråd som hette Nils Quensel, som Kejne pekade ut som ledare för ”homosexligan”. Trots att utredningen kom fram till att det var falska påståenden blev Nils Quensel tvungen att avgå från sin ministerpost 1951. Parallellt utförde Kejne privatspaningar tillsammans med författaren Vilhelm Moberg för att avslöja ligan och den växande pojkprostitutionen, eftersom de inte litade på utredarna.
Utredningarna och uppmärksamheten i media varade under hela 50-talet och in på 60-talet. Enbart i Stockholmspressen publicerades ett par tusen artiklar och notiser om Kejne-affären åren 1950-1956. Efter Kejne-affären började media skriva om en person som hade utpressat hovet på väldiga summor ända sedan 1934, eftersom han hävdade att han blivit sexuellt utnyttjad av kung Gustav V. Det fortsatte att vara populärt att skriva om pojkprostitution i allmänhet och om homosexuella som lurade ungdomar in i ”homosexträsket”.
När den slutliga utredningen presenterade sin rapport kring Kejne-affären visade det sig att det mesta som Kejne påstått varit rykten eller rena lögner. Det fanns ingen liga, ingen ökande prostitution, Malmberg hade ingen bordell och Quensel hade inte gjort något olagligt. Detta skrev media nästan ingenting om.
Bakgrunden till hetsjakten mot homosexuella
För att förstå mer kring hur hetsjakten mot homosexuella i media kunde uppstå och fortgå hjälper det att blicka ut mot läget i världen. Kejne-affären pågick parallellt med en internationell våg av homofobiska föreställningar och bilder i media och politiken. Andra världskriget hade slutat 1945, men det fanns fortfarande stora spänningar mellan stormakterna USA och Sovjetunionen och länder som var allierade med dem.
Under den period som har kommit att kallas för ”kalla kriget” satsade USA och Sovjet på mer och mer vapen och större arméer, för att skydda sig själva mot ett eventuellt angrepp. Sovjetunionen framställde USA som fiende och USA framställde Sovjet som fiende. På olika sätt ville de respektive stormakterna stärka känslan av att vara enade stabila nationer. USA ville rensa ut allt som de upplevde som ett hot mot nationen. Som hot räknades kommunister, men även till exempel homosexuella. Senatorn Joseph Mc Carthy blev den främsta pådrivaren av den antikommunistiska registreringen, där många homosexuella också likställdes som sympatisörer och subversiva element som gick emot den amerikanska nationen. På liknande sätt sågs homosexuella i Sovjetunionen under denna period som ett hot som härstammade från bourgeoisien och ansågs vara ett hot mot staten.
Samma attityd fanns i Västeuropa. Både i USA och i länder som England, Tyskland och Danmark ökade antalet åtal mot homosexuella under den här perioden. Polisen gjorde razzior mot platser där homosexuella möttes, folk arresterades på gatorna, negativ publicering i media ökade och antalet homosexuella som begick självmord ökade. Även internationellt fanns samma teman i den bild som skapades av homosexuella som i Sverige: de ansågs lura in ungdomar i prostitution och kriminalitet, de ansågs stödja och favorisera varandra i alla samhällsskikt och därmed hota rättssäkerheten.
Samma teorier återkommer än idag. I länder som Etiopien, Kenya, Ryssland och Uganda skildras hbtq-personer på ett negativt sätt i media och inom politiken. Hbtq-personer anses rekrytera unga till att ändra sexuell läggning från heterosexualitet, bedriva propaganda för sin egen sexualitet, vilja förstöra kärnfamiljen och traditionella värderingar - och anses därför vara ett hot mot samhället.
Påståendena påminner också om hur andra grupper har skildrats som ett hot i media, tidigare under 1900-talet såväl som idag. Judar har till exempel anklagats för att inte vara lojala mot de länder de bor i och för att bedriva en konspiration om att ta över samhället med hjälp av utpressning, bedrägerier och propaganda i massmedia. Muslimer har på liknande sätt anklagats för att infiltrera västvärlden och stegvis ”ta över”.
Attityder och motstånd mot avkriminalisering
I den negativa publiceringen kring homosexualitet i media fanns det också många som kritiserade avkriminaliseringen av homosexualitet 1944. 1947 varnade polisen för den ”homosexuella smittan” och uttalade sig i Expressen om att den homosexuella prostitutionen ”bedrivs mycket mera öppet sedan strafflindringen 1944”. 1950 angrep Dagens Nyheter lagen. En av de första att gå hårt ut i pressen efter det att McCarthys anklagelser tryckts i svenska tidningar var rektorn för Lövsta skolhem Birger Sjödén som skrev i DN: ”[m]änniskor reagerar inte längre mot de abnorma driftsuttrycken med samma avsky som tidigare”. På liknande sätt som i USA beskrevs homosexuella som ett hot mot samhället.
Den manliga prostitution som funnits i de svenska storstäderna sedan 1800-talet och som polisen inte brytt sig särskilt mycket om fick plötsligt stor uppmärksamhet. Polisen och barnavårdsnämnden fick ökade resurser för att spåra prostitution. I Dagens Nyheter stod det om unga män i storstäderna att: ”Prostitutionen är dessa drönares normala näringsintag, och deras nöjen består huvudsakligen av ’billån’ och biografbesök… Bög, bil, bio är en otroligt vanlig kombination och utgör det väsentliga innehållet i deras liv.”
I själva verket var en stor del av det som polis och allmänhet trodde var försäljning av sex inte det. Det var män som helt enkelt raggade på och hade sex med varandra. En del män och även kvinnor träffades utomhus i parker och på offentliga toaletter, eftersom det var ont om andra mötesplatser. Vissa hade själva valt eller blivit pressade till att leva heterosexuellt och kunde bara träffa personer av samma kön i hemlighet.
I efterhand vet vi att hela idén om en ökande prostitution med pojkar var en myt. I media förekom påståenden om att det skulle vara fråga om 3 000 pojkar i Stockholm. I själva verket handlade det om ett 40-tal personer som regelbundet sålde sex.
Samtidigt var kunskapen kring homosexualitet i samhället generellt låg. En undersökning i början av 50-talet visade att 25 procent av Sveriges befolkning inte visste vad homosexualitet var. Många hade en vag idé om att det var ”fula gubbar”. Om homosexualitet bland kvinnor var kunskapen ännu lägre och i media omtalades främst homosexualitet hos män.
RFSL, Sveriges första organisation för homosexuella, bildades samma år som uppståndelsen kring Kejne-affären bröt ut. Organisationen påverkades förstås av den negativa uppmärksamheten kring homosexuella. Pastor Kejne reagerade snabbt med att rapportera till tidningarna om att han nu hade ”kommit två riktiga organisationer på spåret” som till och med hade en matrikel över sina medlemmar. RFSL arbetade hårt för att inte förknippas med kriminella och tog tydligt avstånd från pedofili och prostitution.
Eric Thorsell var en av dem som var med vid RFSL:s bildande. Många inom den nya föreningen ville fokusera på social verksamhet som fester och caféer, medan andra ville engagera sig i utbildning och politiskt arbete. Eric hörde till den grupp som tyckte att det var viktigt att organisera sig öppet och nå ut till allmänheten. RFSL startade snart en egen tidning, och kunde på så sätt långsamt börja sprida kunskap och mer positiva bilder av den egna gruppen.
Texten är faktagranskad 2015-05-15 av Göran Söderström, docent i konstvetenskap och tidigare chefredaktör för tidskriften lambda nordica, samt redaktör och författare i antologin Sympatiens hemlighetsfulla makt : Stockholms homosexuella 1860-1960.
Källor
Del 1 - Kejneaffären: hetsjakt mot homosexuella i media
Norrhem, Svante, Rydström, Jens, Winkvist, Hanna (2008) Undantagsmänniskor - en svensk HBT-historia. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag
Söderström, Göran (1999) ’”Homosexaffärernas” och ”rättsrötans” tid’. I: Söderström, Göran (red.) (1999) Sympatiens hemlighetsfulla makt. Stockholms homosexuella 1860-1960. Stockholm: Stockholmia
Thorsell, Eric (1981) En homosexuell arbetares memoarer. Järnbruksarbetaren Eric Thorsell berättar. / Sammanställt av Fredrik Silverstolpe. Stockholm: Barrikaden
Del 2 - Bakgrunden till hetsjakten mot homosexuella & Attityder och motstånd mot avkriminalisering
Bachner, Henrik (2010) Återkomsten. Anitsemism i Sverige efter 1945. Stockholm: Natur & Kultur
Gardell, Mattias (2011) Islamofobi. Stockholm: Leopard Förlag
Nilsson, Arne (1998) Såna & riktiga karlar : Om manlig homosexualitet i Göteborg decennierna kring andra världskriget. Göteborg: Anamma
Söderström, Göran (1999) ’”Homosexaffärernas” och ”rättsrötans” tid’. I: Söderström, Göran (red.) (1999) Sympatiens hemlighetsfulla makt. Stockholms homosexuella 1860-1960. Stockholm: Stockholmia
Tamale, Sylvia (2014) ’Historielös homofobi’ Ottar 2014:2 Publicerad på internet 2014-07-30. Hämtad 2015-10-21. Stockholm: Riksförbundet för sexuell upplysning
Thorsell, Eric (1981) En homosexuell arbetares memoarer. Järnbruksarbetaren Eric Thorsell berättar. / Sammanställt av Fredrik Silverstolpe. Stockholm: Barrikaden
West, Donald J., Green, Richard (1997) Sociolegal Control of Homosexuality: A Multi-Nation Comparison. New York: Plenum Press
Övningar & praktisk info
Till denna personberättelse passar följande övningar bra:
Normer i media
Syfte
Att öka elevers medvetenhet om hur media påverkar skapandet och upprätthållandet av normer och beskrivningar av verkligheten. Samt insikt i att normer är föränderliga över tid och kan vara olika för olika sammanhang/kulturer. Meningen är inte att relativisera normer utan att försöka ge eleverna förståelse för att vissa normer är begränsande till den grad att människor inte kan åtnjuta sina mänskliga rättigheter.
Övning 1: Tänk källkritiskt!
Syfte
Att öva förmågan att tänka källkritiskt
Att öva på att ange källor, kritiskt granska och värdera sina källor
Bakgrund
Vi översköljs i vardagen av påståenden om hur samhället är, hur olika grupper och individer är och det är inte alltid lätt att veta vad som är sant eller falskt. Denna övning ger en möjlighet att öva sig i att se att allt man läser inte alltid är sant. Samt diskutera hur man kan tänka kritiskt och hur man kan förhålla sig till olika källor.
Gör så här
Arbeta i par
- En elev får söka på nätet eller i tidningar efter information om något osannolikt som avslöjats som sant eller falskt.
- Eleven berättar för sin kamrat om "nyheten"
- Den andra eleven ska själv försöka avgöra om det är sant eller falskt. Eventuellt kan den få använda internet för att försöka ta reda på det.
Tips! Låt den sökande eleven använda Metros viralgranskare.
Diskutera: Prata sedan om hur det går att avgöra vad som är sant eller falskt på nätet.
Alternativ: Om det kan passa i gruppen så kan eleverna välja sitt exempel från delningar i deras flöden i sociala medier, tex Facebook, Twitter eller liknande.
Detta kan förankra det tydligare i deras verklighet, men rekommenderas inte om det kan bli känsligt eller utpekande.
Övning 2: Bilden av familjen
Syfte
Att ifrågasätta normer kring familjer och vilka som kan ingå i begreppet familj.
Att med hjälp av bildanalys kunna dra slutsatser om normer.
Bakgrund
Idealet med kärnfamiljen växte fram i Sverige under 1900-talet. En kärnfamilj är en kvinna och en man som är gifta och lever tillsammans med sina gemensamma barn. Tidigare i historien var storfamilj vanligt, där tre generationer samsades under samma tak.
Under 70-talet började föräldrar att skilja sig i större utsträckning än tidigare i Sverige. Det började pratas om ensamstående föräldrar, styvfamiljer, bonusföräldrar, plastföräldrar etc. Föräldrar som inte är heterosexuella har funnits länge. År 2003 fick homosexuella adoptera och 2005 blev det tillåtet för lesbiska par att inseminera. Kärnfamiljens ideal blev mindre relevant att eftersträva, men ändå lever idealbilden kvar, inte minst i media och reklam.
Gör så här
Arbeta i grupp eller enskilt.
Bildsökning: gör en bildsökning på ordet "familj". (Alternativt: Titta på reklambilder där familjer framställs.)
Diskutera: Prata om vad det främst är för familjer som visas? Tänk gärna på både vilka konstellationer, vilka som ingår i familjebilden och normer kring kroppsstorlek, hudfärg, funktionalitet, ålder, klass och kön.
Exempel: Ta exempelvis tre bilder och gör en bildanalys av dessa. Utgå från frågeställningarna:
- Hur framställs familjerna?
- Vad gör familjerna på bilderna? Vem gör vad?
- Hur ser de ut? Tänk gärna på normer kring kroppsstorlek, längd, hudfärg, funktionalitet, ålder, klass och kön. Överensstämmer representationen med verkligheten?
- I vilka sammanhang visas dessa bilder - alltså var har de publicerats?
- Hur påverkas vi av bilderna, tror ni?
- Vad är det för norm(er) som skapas genom dessa bilder?
Presentera era resultat för klassen.
Övning 3: Par, kärlek, snygg...
Gör så här
Bildsökning: Gör en bildsökning på följande ord, ett i taget: par, kärlek, snygg, resa, …
Diskutera: Vilka normer ser eleverna? Vad blir osynligt?
Tänk gärna på både vilka konstellationer, vilka personer/kroppar som visas och vad det kan säga om normer kring kroppsstorlek, hudfärg, sexuell läggning, könsuttryck, funktionalitet, ålder, klass och kön.
Papperskorgen
Syfte
Att bli medveten om att det finns olika hinder för olika människor i livet. Vissa kan ha det lättare och slipper kämpa för att nå dit de vill, medan andra måste kämpa mycket eller aldrig får förutsättningar eller möjlighet att nå dit de vill. Det handlar bland annat om makt, diskriminering, handlingsutrymme, (o)rättvisa, privilegier och normer. Det handlar även om att synliggöra strukturer och hur de påverkar individer.
Gör så här
- Låt deltagarna sitta ner. Det är bra om de sitter i rader (klassisk klassrumssittning).
- Be alla deltagare att skrynkla ihop tre papper (använd gärna papper som ska till återvinningen).
- Ställ fram en papperskorg vid främre raden.
- Be några deltagare i mitten att stå upp och alla de andra att sitta ned.
- Säg att alla snart ska få kasta sina pappersbollar. De som träffar papperskorgen kommer att få en bra framtid med jobb, pengar och makt.
- Be sedan alla deltagare att kasta sina skrynklade papper i papperskorgen från den plats de är på.
Det här kommer upplevas som orättvist av deltagarna. ”Varför får vissa vara närmare papperskorgen? Varför får några stå upp? De är ju i vägen för mig när jag ska kasta.” Dessa kommentarer brukar komma fram i och med övningen.
Samtal om orättvisor, förutsättningar och strukturer
- Samtala med deltagarna om att övningen är orättvis. Att det förstås är mycket lättare för de som sitter nära eller de som står upp att träffa papperskorgen.
- Ta också upp att bara för några sitter nära betyder det inte att de träffar papperskorgen, och att bara för att några sitter längre bak betyder det inte att alla där bak missar papperskorgen.
- Det handlar om olika förutsättningar och strukturer som gör att fler som är långt fram träffar än de som är långt bak. Men på individnivå behöver inte orättvisan märkas, det kan finnas en person långt bak som träffar och någon långt fram som missar.
- Visa därför på vikten av att kunna se strukturer. Det är exempelvis viktigt att kunna se hur diskriminering samverkar och påverkar förutsättningar och möjligheter.
- Samtala också med deltagarna om vad det är som kan göra att människor befinner sig längst fram. Vilka grupper av människor är det som oftast slipper hinder i livet? Vad är det som gör att vissa grupper av människor inte har samma hinder i livet som andra?
- Låt deltagarna skriva ned olika hinder som de tror eller vet finns i deras närmiljö.
OBS! fastna inte för länge i diskussion kring hinder, då det kan riskera att bli förenklade diskussioner som istället leder till cementering av föreställningar om individen utifrån kategorier.
Hur får vi människor att bry sig?
Syfte
Att ge eleverna tillfälle att resonera kring vad som kan påverka oss människor att engagera oss i olika frågor.
Att öka kunskapen om hur engagemang i olika frågor kan variera genom historien och att engagemanget kan väckas på olika sätt.
Gör så här
1. Presentera listan på anledningar att engagera sig i någon fråga som inte direkt rör en själv. Tips! Presentera gärna varje anledning med ett eget exempel som känns relevant för klassen, t ex i form av en bildpresentation.
- Att något händer i ens geografiska närhet
- Att något händer någon som jag känner
- Att det finns en risk att det också kan hända mig själv
- Att det finns kända personer som själva är berörda och pratar om det
- Att det i media framställs som något akut, oväntat eller spännande
2. Låt eleverna välja en av anledningarna som de tror är den främsta orsaken till att folk engagerar sig i frågor som inte direkt rör de själva (det behöver inte vara vad som gör eleven själv engagerad). Tips! Om du vill att valet ska ske utan påverkan från klasskamrater kan de skriva sitt val på lappar med siffra och sitt namn.
3. Dela in eleverna i grupper utifrån vilken anledning de valt.
4. Grupperna får i uppdrag: att komma överens om en rättvisefråga och göra en kampanj för att få fler engagerade i sin sak, utifrån den anledning de valt. En kampanj kan vara någon form av påverkansarbete, exempelvis en reklamkampanj, ett upprop på sociala medier, ett radioinslag, att sprida en nyhetsartikel etc. Målet är att nå och påverka så många människor som möjligt.
5. Låt varje grupp presentera sin kampanj på valfritt sätt för resten av klassen.
6. Reflektera: låt eleverna reflektera enskilt och/eller i grupper om tre kring engagemang och påverkansarbete. Vad kan vara svårt när ni vill påverka och förändra inskränkande normer? Vad kan skapa engagemang hos fler?