Välkommen till Fakta om Förintelsen. Vi håller precis på att arbeta om detta material, så eventuellt kan det finnas tillfälliga felaktigheter.
Fakta om Förintelsen > Judeförföljelserna under 1930-talet >St Louis
Den 13 maj 1939 lämnade det tyska passagerarfartyget St. Louis staden Hamburg, på väg mot Kubas huvudstad Havanna. Ombord fanns 930 tyska judar, med inresetillstånd till Kuba. Tillstånden var utfärdade av generaldirektören för den kubanska myndigheten för immigration, som hade tagit betalt för dem och försäkrat att de skulle gälla istället för visum. Inresetillstånden förklarades trots myndighetens löfte ogiltiga av den kubanska regeringen. Många kubaner visade också ett starkt motstånd mot judisk invandring. När St. Louis kom fram till Havanna den 27 maj 1939, fick endast 23 av de 930 judarna tillåtelse att komma in i landet. De övriga fick inte lämna fartyget. Den 2 juni tvingades St. Louis lämna Havannas hamn. Den amerikanska organisationen Jewish Joint Distribution Committee (JDC) försökte förhandla med den kubanska regeringen för att alla judarna skulle få stanna. Den 5 juni gick Kuba med på att ta emot dem, mot en ersättning av 500 dollar per flykting, som skulle betalas senast dagen efter. JDC klarade inte av att betala så mycket pengar på den korta tiden.
Medan förhandlingarna mellan JDC och den kubanska regeringen pågick, åkte St. Louis runt i området mellan Kuba och Florida. Försök gjordes att få USA att ta emot flyktingarna, men de amerikanska myndigheterna meddelade att St. Louis inte fick komma in på amerikanskt vatten. Den 6 juni påbörjade St. Louis färden tillbaka mot Tyskland. För judarna ombord väntade en mörk framtid. Enligt en tysk lag som hade utfärdats den 21 oktober 1937, skulle alla som emigrerade från Tyskland, men återvände, arresteras och placeras i koncentrationsläger. Men judarna på fartyget St. Louis behövde inte åka tillbaka till Tyskland. Medan fartyget var på väg tillbaka förhandlade JDC med flera europeiska länder och lyckades till slut få Storbritannien, Frankrike, Holland och Belgien att ta emot dem.
St. Louis resa till Kuba uppmärksammades i världspressen. För Hitler och de tyska nazisterna blev den en seger för propagandan mot judarna. Den visade att judar var lika oönskade i övriga världen, som i Nazityskland.
En av dem som på flera sätt kämpade för att rädda judarna på St. Louis, var fartygets kapten Gustav Schröder. Han vägrade i det längsta att gå tillbaka till Tyskland. Han var till och med beredd att låta fartyget gå på grund utanför den brittiska kusten, så att alla passagerarna skulle bli tvungna att föras i land i Storbritannien.
Många av de judar på St. Louis som togs emot i Frankrike, Holland och Belgien blev senare offer för Förintelsen, när dessa länder ockuperades av Nazityskland.