Redan 1931, innan nazisterna kom till makten, hade Tyskland tilldelats de olympiska spelen 1936. Hitler utnyttjade olympiaden för att skapa en stor propagandamanifestation för sig själv och det nazistiska Tyskland.
Efter Nürnberglagarnas införande 1935, höjdes röster för att OS i Tyskland borde bojkottas. För att inte riskera en bojkott försökte den Internationella olympiska kommittén få tyskarna att tona ned den antisemitiska politiken i samband med olympiaden. Under vinterspelen i Garmisch-Partenkirchen plockades förbudsskyltar för judar bort från offentliga platser och två judiska idrottsmän togs ut till den tyska OS-truppen.
Över 4 000 idrottsmän från 49 länder deltog i sommarolympiaden i Berlin. Hitler bevittnade spelen så gott som dagligen och möttes av stort jubel från den tyska publiken på olympiastadion. Utländska besökare och journalister imponerades av det storslagna arrangemanget. Många var positiva till den ordning och disciplin som rådde i Tyskland. OS i Berlin blev den propagandaframgång som Hitler hade hoppats på. Med 33 guldmedaljer, 36 silver och 30 brons blev Tyskland dessutom spelens vinnare, före USA på andra plats.
