SS-Obergruppenführer Reinhard Heydrich var en nyckelperson i organiseringen av Förintelsen. Han var chef för de tyska Einzatsgruppen i Sovjetunionen under hösten 1941 och våren 1942. På order av Hermann Göring anordnade han Wannseekonferensen i januari 1942, för att organisera deportationerna av europas judar till förintelselägren.
I september 1941 blev han riksprotektor i Böhmen-Mähren, som var den del av Tjeckoslovakien som hade införlivats med Nazityskland. En av hans uppgifter i Böhmen-Mähren var att bryta ned den nationella motståndsrörelsen. Tusentals motståndsmän arresterades och skickades till koncentrationsläger. Hundratals avrättades.
Den 27 maj 1942 blev Heydrich attackerad med handgranater, när han var på väg till Prag i en öppen bil. Han dog av skadorna den 4 juni. Attentatsmännen var två tjeckiska agenter, som hade fått i uppdrag av den tjeckoslovakiska exilregeringen i London att mörda Heydrich. De båda lyckades hålla sig gömda i några veckor efter attentatet, men hittades av tyskarna den 18 juni och avrättades.
De tyska nazisterna tog en fruktansvärd hämnd för mordet på Heydrich. Den 10 juni 1942 jämnades byn Lidice, utanför Prag, med marken av SS-soldater. Alla de 192 männen i byn och över 70 av kvinnorna avrättades. 198 kvinnor deporterades till koncentrationslägret Ravensbrück, varav bara 143 överlevde. De 98 barnen i byn fördes bort av tyskarna för att ”uppfostras till nazister”. Endast 15 av barnen överlevde fram till krigsslutet.
Lidice återuppbyggdes efter krigsslutet och blev en symbol för både den nazityska terrorn och det tjeckiska motståndet.
