Välkommen till Fakta om Förintelsen. Vi håller precis på att arbeta om detta material, så eventuellt kan det finnas tillfälliga felaktigheter.
Fakta om Förintelsen > Judeförföljelserna under 1930-talet >Eviankonferensen skulle lösa flyktingproblem
På initiativ av den amerikanska presidenten, Franklin D. Roosevelt, samlades representanter från 32 länder till en internationell konferens i Evian i Frankrike. De skulle diskutera en lösning på flyktingproblemet i Europa. Framför allt gällde det judiska flyktingar från Tyskland och Österrike. Målet var att komma fram till hur de olika länderna kunde hjälpa judiska flyktingar. Varje land skulle också tala om hur många judar det kunde ta emot. 33 länder var inbjudna till konferensen i Evian. Italien tackade nej, för att de hade en allians med Tyskland. På plats fanns också representanter från närmare 40 frivilliga hjälp- och flyktingorganisationer. Dessa var bara inbjudna för att lyssna till det som sades. De fick inte säga vad de tyckte.
Konferensen blev misslyckad. Alla länder som deltog sade att de tyckte synd om de förföljda judarna. Ändå kunde inte länderna på konferensen öka sina kvoter och ta emot fler flyktingar. Skälen var främst ekonomiska och sociala hänsyn, och risk för ökad arbetslöshet. De var också rädda för att en judisk flyktingström skulle skapa ökad antisemitism och ”ett judeproblem” i det egna landet.
Det enda konkreta resultatet av konferensen i Evian var att det bildades en internationell flyktingkommitté, Intergovernmental Committee on Refugees (IGCR). Kommittén hade representanter från 27 nationer och huvudkontor i London. Den viktigaste uppgiften för kommittén var att försöka hitta länder som kunde ta emot de judiska flyktingarna. Kommittén skulle också förhandla med den nazityska regeringen, om en mer ordnad judisk utvandring från Tyskland. Men också IGCR:s arbete misslyckades. De flesta stater skärpte istället sin flyktingpolitik mot judar under 1938-1939. Problemet för de förföljda judarna i slutet av 1930-talet var inte att få lämna Tyskland, utan att få komma in i något annat land. De flesta av de 27 nationerna i IGCR deltog bara pliktskyldigt och utan särskilt stort intresse.
Referenser: Hans Kirchoff, Et menneske uden pas er ikke noget menneske (Odense 2005). Hans Lindberg, Svensk flyktingpolitik under internationellt tryck 1936-1941 (Stockholm 1973).