Frågor och svar om Folkmordet 1915
Hade det varit några konflikter mellan turkar och armenier före 1915?
Ja. Under det sena 1800-talet började armenierna ställa krav på sina rättigheter i landet och de fick visst internationellt stöd. Det osmanska rikets ökade misstänksamhet mot väst började sedan riktas mot armenierna.
1894-96 dödades tiotusentals armenier då turkiska och kurdiska trupper anföll armeniska bönder runt staden Sassoun. För att protestera mot bland annat detta intogs den osmanska banken i Konstantinopel av armenier som hotade med att spränga banken om situationen för armenierna inte förbättrades. Det osmanska riket svarade med ännu mer våld och tusentals armenier dödades i huvudstaden.
Vilka länder erkänner att händelserna 1915 var ett folkmord?
1985 erkände Europaparlamentet och FN att händelserna 1915 var att betrakta som ett folkmord utfört av det ottomanska riket. Ett flertal länder, till exempel Tyskland, Frankrike, Grekland, Argentina, Schweiz, Litauen, Italien, Canada, Belgien, Polen, Nederländerna och Uruguay, har både före och efter detta officiellt uttryckt att morden på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker 1915 var ett folkmord. Turkiet kallar fortfarande händelsen för en massaker eller ett massmord.
Sveriges riksdag beslutade 2010-03-11 att erkänna att det begåtts ett folkmord mot armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker.
Vem var Hrant Dink?
Hrant Dink var en turkisk-armenisk journalist och författare som mördades den 19 januari 2007. 2005 blev han dömd till sex månaders fängelse för att ha ”förolämpat turkiskheten” bland annat genom att skriva om det armeniska folkmordet. Mordet på Hrant Dink visar vilken kontroversiell fråga folkmordet fortfarande är i Turkiet.
Vem var Alma Johansson?
Alma Johansson (1880-1974) var en de första som försökte uppmärksamma världen på vad som höll på att hända 1915. Hon var en svensk missionär som jobbade på ett barnhem i staden Mush i det osmanska riket och hon rapporterade till bland annat amerikanska diplomater om förföljelserna mot de kristna minoriteterna. Efteråt beskrev hon sina upplevelser i skriften ”Ett folk i landsflykt”.