Frågor och svar om Förintelsen
Hur definierar ni Förintelsen?
1933-1945 förföljde och dödade representanter för den nazistiska tyska staten samt dess allierade ett stort antal civila på ett systematiskt och organiserat sätt. Det ideologiskt tydligast motiverade, och mest systematiska massmördandet som syftade till total utrotning riktades mot judarna. Det nazistiska folkmordet på judarna var i sin omfattning och i sin målsättning att fysiskt utplåna en folkgrupp hittills unikt i historien. Den nazistiska förintelsepolitiken mot judarna dödade omkring 6 miljoner människor och har under de senaste tre decennierna allmänt kommit att betecknas som Förintelsen.
Utomlands används emellertid oftast begreppen Holocaust och Shoah. Under samma tid utsatte Nazityskland Europas romer för ett folkmord som i de flesta avseenden liknade och på många viktiga punkter var intimt sammankopplat med det samtidiga systematiska massmördandet av Europas judar. Mördandet motiverades i båda fallen utifrån rasbiologiska föreställningar, det var ofta samma människor som deltog i planeringen, administrationen och utförandet, och mördandet ägde ofta rum på samma plats. När man behandlar Förintelsen är det därför självklart att inkludera folkmordet på Europas romer. Judarna och romerna var emellertid inte de enda offren för nazisternas folkmordspolitik. Även etniska polacker var offer för ett folkmord. De första offren för systematiskt storskaligt massdödande i Nazityskland var fysiskt och mentalt funktionshindrade. Därutöver förföljde, fängslade och dödade Nazityskland miljontals andra människor: förutom politiska motståndare även homosexuella, Jehovas vittnen, tyskar med afrikanskt ursprung och människor som talade slaviska språk. Det är därför viktigt att beakta även dessa offergrupper när man behandlar Förintelsen.
Vad är Shoah?
Shoah är det hebreiska ordet för katastrof och tragedi. Det började användas av judar redan under 40-talet för att beskriva Förintelsen under andra världskriget.
Varför anordnas Förintelsens minnesdag den 27 januari varje år?
Den 27 januari 1945 befriades Auschwitz, ett av nazisternas största koncentrations- och förintelseläger. Omvärlden fick se vad som hänt under 12 år av nazistiskt styre. 50 år senare högtidlighölls minnet av Förintelsen för första gången i Sverige. Sedan 1999 har den 27 januari varit en nationell minnesdag och från 2005 har FN deklarerat dagen som en internationell minnesdag över Förintelsens offer.
Varför hette Forum för levande historias utställning om Sverige och Förintelsen Fransson skottar snö?
Idén att döpa utställningen till Fransson skottar snö växte fram under planeringsstadiet av utställningen. Sverige och Förintelsen är alltför brett och vagt. Frasen Fransson skottar snö härleds till ett pressfoto som föreställer en man som skottar snö utanför ett hus i Virserum i Småland i slutet av 50-talet. Bilden är central för utställningen och symboliserar omedvetenheten och okunskapen kring Förintelsen. Att mannen indirekt överlåtit ansvaret till andra, i en sorts oskuldsfullhet och övertro på samhället och de styrande. Det han inte känner till har inte hänt.
Varför har ni valt att arbeta med Sverige och Förintelsen?
Syftet med Forum för levande historias projekt Sverige och Förintelsen är att sprida kunskap och skapa debatt om Sveriges förhållande till Nazityskland och till Förintelsen under andra världskriget.
Hur länge hade Hitler makten?
I tolv år hade Hitler och nazisterna makten i Tyskland, från 1933 – 1945.
Vad är ett getto?
Ordet getto användes först om en en isolerad och segregerad stadsdel (Ghetto) för judar i Venedig år 1516. Men segregerade judiska bosättningar fanns redan under antiken bl.a. på platser i Europa.
Ett getto bildat av tyskarna var en segregerad del av redan befintliga kvarter i olika städer. Dit tvångsförflyttades judar och till vissa getton även zigenare. Gettona var av varierad storlek och struktur. Det fanns getton som var mer eller mindre öppna men det fanns även getton som var hårt bevakade och nästan helt isolerade från omvärlden. Gettobefolkningen var tvungen att bära olika typer av märkning t.ex. gula davidsstjärnor eller vita armbindlar. Svälten, trångboddheten och de dåliga hygieniska förhållandena i gettona ledde till hög dödlighet.
Hur många dog under Förintelsen och övriga nazistiska brott mot mänskligheten?
Det finns flera sätt att räkna men uppskattningsvis beräknas 13 miljoner människor ha mördats i gaskammare, arkebuseringar, dött av svält i koncentrationsläger med mera. Av dessa var 5,3-6,3 miljoner judar, 2,5 miljoner kristna polacker, 3,3 miljoner sovjetiska krigsfångar och 200 000-500 000 zigenare. Dessutom dog stora grupper av tvångsarbetare från Sovjet, jugoslaver, skandinaver och västeuropéer (ej judar), homosexuella, civila tjecker, mentalt och fysiskt handikappade och tyska motståndsmän.
I dessa grupper ingår inte människor som dog i regelrätta krigshandlingar, till exempel bombningar av städer eller i strid.