Till innehåll

Andra världskriget 1945

På den här sidan kan du lära dig om händelser under andra världskrigets sjunde år. Sidan är en del av faktasidorna Andra världskriget - år för år.

Bilden visar Churchill, Roosevelt och Stalin sittandes framför militärer.

Under mötet på Jalta i februari 1945 träffades Churchill, Roosevelt och Stalin och drog upp riktlinjerna vad som skulle ske vid krigsslutet och därefter. Foto: USHMM

Under januari-februari 1945 erövrades de polska och ungerska huvudstäderna av sovjetiska styrkor.

Våren 1945 blev, mer eller mindre, en kamp mellan Sovjetunionen och västmakterna att komma först till Berlin. Sovjetiska trupper nådde fram i mitten av april och de tyska styrkorna i huvudstaden kapitulerade den 2 maj. En knapp vecka senare var kriget i Europa slut, medan kriget mellan USA och Japan pågick i ytterligare några månader.

Vid krigsslutet låg en stor del av världen i ruiner. Omkring 50 miljoner människor hade dött till följd av kriget, varav Sovjetunionen hade lidit de enskilt största förlusterna. Omkring sex miljoner judar hade mördats. Den materiella och ekonomiska förstörelsen var enorm. En stor del av den europeiska industrin var sönderbombad och raserad. De ockuperade länderna hade sugits ut ekonomiskt av Tyskland. Miljontals människor hade blivit hemlösa och förlorat allt de ägde.

Jaltakonferensen

Den 4–12 februari 1945 träffades Storbritanniens premiärminister Winston Churchill, USA:s president Franklin D Roosevelt och Sovjetunionens ledare Josef Stalin i Jalta på Krim.

Under mötet diskuterade de tre allierade ledarna frågor som rörde krigsslutet och tiden därefter.

  • Tyskland skulle tvingas att kapitulera villkorslöst.
  • Efter kapitulationen skulle Tyskland delas in i fyra ockupationszoner: en brittisk, en fransk, en amerikansk och en sovjetisk.
  • Den allierade ockupationspolitiken skulle skötas av en särskild kontrollkommission.
  • Tyskland skulle demilitariseras.
  • Det tyska folket skulle avnazifieras.
  • Förenta Nationerna (FN) skulle bildas som en världsomfattande freds- och säkerhetsorganisation.

En konfliktfråga mellan de två västliga ledarna och Stalin var Östeuropas och framför allt Polens framtid. Många länder i Östeuropa hade redan erövrats av den sovjetiska armén och ingått avtal som, på ett eller annat sätt, band dem till Sovjetunionen. Men frågan om Polen var ännu inte löst. Stalin hade här ett ganska starkt förhandlingsläge gentemot Churchill och Roosevelt. Sovjetunionens insats i kriget mot Tyskland var betydande, både vad det gällde segrar över de tyska arméerna och sovjetiska förluster. Vid tiden för Jaltakonferensen hade den sovjetiska armén också nått längre i offensiven mot Tyskland på östfronten, än vad de västallierade arméerna hade gjort i Västeuropa. Lösningen blev att Churchill och Roosevelt accepterade en tillfällig kommunistisk regering i Polen, den så kallade Lublinregeringen, på villkor att fria val skulle utlysas efter krigsslutet.

Roosevelt dör - Truman blir president i USA

Den 12 april 1945 dog den amerikanska presidenten Franklin D Roosevelt, 63 år gammal. Han efterträddes av den tidigare vicepresidenten Harry Truman.

Roosevelt hade varit president i USA sedan 1933.

Bilden visar hästdragen vagn med kista täckt av amerikanska flaggan. Flankeras av uniformerade motorcyklister. Folkmassor vid sidan av vägen.

Den 12 april dör USA:s president Franklin Roosevelt av en massiv hjärnblödning. Bilden är tagen vid hans begravning. Foto: Library of Congress

Mussolini avrättas

När krigsslutet närmade sig försökte Mussolini fly från Italien. Han och hans älskarinna, Clara Petacci, tillfångatogs av italienska motståndsmän när de försökte ta sig över gränsen till Schweiz. Både Mussolini och Clara Petacci sköts ihjäl ett par dagar senare den 28 april 1945. Deras kroppar hängdes sedan upp till offentligt beskådande på Piazza Loreto i Milano.

Bilden visar sex kroppar upphängda i fötterna.

Italiens fascistledare Mussolini och hans älskarinna Clara Petacci sköts ihjäl den 28 april 1945. Efter morden hängdes deras kroppar upp på Piazza Loreto i Milano. Foto: Yad Vashem

Hitler begår självmord - Dönitz blir Rikspresident

I början av 1945 var Berlin en sönderbombad stad och de allierade styrkorna kom allt närmare, både från väster och öster.

Hitler tillbringade sina sista månader i en bunker djupt under riksdagskansliets trädgård. Där fanns också hans älskarinna Eva Braun, en stab av adjutanter och sekreterare samt vaktmanskap. Den 22 april flyttade även propagandaminister Joseph Goebbels, med sin hustru Magda och deras sex barn, till bunkern.

Den 20 april firade Hitler sin 56:e födelsedag i bunkern. Många av de ledande nazisterna kom och gratulerade. De flesta av dem lämnade sedan Berlin för att komma undan den sovjetiska armén.

Den 29 april gifte sig Hitler med Eva Braun. Samma dag skrev han sitt politiska testamente. Där utsåg han chefen för den tyska flottan, storamiral Karl Dönitz, till sin efterträdare. Dönitz fick inte ärva titeln Führer utan blev utsedd till rikspresident.

På eftermiddagen den 30 april begick Hitler och hans nyblivna fru självmord. Hon med hjälp av en cyanidtablett (blåsyra). Han genom att skjuta sig själv i tinningen. Dessförinnan hade Hitler testat cyanidtabletternas tillförlitlighet genom att döda sin schäferhund Blondie. Hitlers och Evas lik bars upp i trädgården och där dränktes de i bensin och brändes. På förmiddagen den 1 maj fick Dönitz veta att han nu var Nazitysklands ledare. Knappt en vecka senare tillkännagav han Tysklands kapitulation.

Dagen efter Hitlers död begick också Joseph och Magda Goebbels självmord. Innan de tog sina egna liv dödade de sina sex barn, som var mellan fyra och tolv år gamla. Barnen drogades först medvetslösa med morfin och dödades sedan med cyanidtabletter.

Bilden visar ett tjugotal militärer ståendes bland rasmassor.

Hitlers bunker dagen efter att sovjetiska styrkor intagit Berlin. Foto: Yad Vashem

Sovjetiska trupper ockuperar Berlin

Under de första månaderna 1945 trängde de allierade allt längre in på den europeiska kontinenten och in i Tyskland. Brittiska och amerikanska styrkor västerifrån och den sovjetiska österifrån. Den 25 april möttes sovjetiska och västallierade soldater för första gången vid staden Torgau söder om Berlin.

I mitten av april nådde sovjetiska styrkor fram till Berlin. Det tyska försvaret av staden bestod endast av ungdomar från Hitler-Jugend, hemvärnsmän och spillror av Wermacht och Waffen-SS. Den 2 maj kapitulerade Berlin och ockuperades av Röda armén.

Bilden visar Sovjetiska soldater som hissar sin fana över paradgatan Unter den Linden i Berlin.

Sovjetiska soldater hissar sin fana över paradgatan Unter den Linden i Berlin. Foto: Bundesarchiv

Tyskland kapitulerar - Fred i Europa

Den 2 maj 1945 kapitulerade de tyska trupperna i Italien. Den 5 maj kapitulerade de tyska trupperna i nordvästra Tyskland, Holland och Danmark. Den 7–8 maj kapitulerade Tyskland på alla övriga fronter. Efter fem år och åtta månaders krig blev det fred i Europa.

Tyskland delades upp i fyra ockupationszoner av segrarmakterna Storbritannien, Frankrike, USA och Sovjetunionen. Även Berlin, som låg i den sovjetockuperade delen av landet, delades i fyra ockupationszoner.

Under segrarmakternas kontroll skulle Tyskland avrustas, avnazifieras och byggas upp till en framtida demokrati.

Bilden visar sex män sittandes framför dokument vid avlångt bord.

Här undertecknar tyske generalfältmarskalken Wilhelm Keitel kapitulationen. Keitel dömdes senare till döden för krigsförbrytelser och avrättades 1946. Foto: Yad Vashem

Atombomberna över Japan

Den 6 augusti 1945 fällde USA den första atombomben över staden Hiroshima i Japan. Den 9 augusti fälldes den andra atombomben över Nagasaki. Med undantag av några få byggnader förstördes båda städerna helt.

I Hiroshima dog mellan 60 000 och 70 000 människor omedelbart och i Nagasaki omkring 40 000. Antalet svårt skadade var ännu högre och många av dem dog av sina skador. Ytterligare ett mycket stort antal människor drabbades av strålningsskador på längre sikt.

Bilden visar Hiroshima efter bomben, utbränd stad med enstaka hus och träd kvar.

Förödelsen i Hiroshima efter bomben. Mellan 60 000 till 70 000 människor dödades direkt av bomben. Foto: US Navy

Beslutet att fälla atombomberna över Japan togs av den amerikanska presidenten Harry Truman. I början av 1945 stod det klart att Japan skulle förlora kriget, men den slutliga invasionen av landet beräknades kosta närmare en miljon amerikanska soldater livet. Istället valdes atombomben, för att få ett snabbt slut på kriget.

Till följd av atombomberna över Hiroshima och Nagasaki kapitulerade Japan den 14 augusti 1945.

Japan kapitulerar

Den 14 augusti 1945 tillkännagav den japanska kejsaren att Japan kapitulerade. Det officiella fredsavtalet mellan USA och Japan undertecknades den 2 september. Andra världskriget var slut.

Räknat från Tysklands anfall mot Polen den 1 september 1939 till Japans kapitulation den 2 september 1945, pågick andra världskriget i sex år. Omkring 50 miljoner människor dog på grund av kriget. En stor del av de dödade var civila offer.

Bilden visar Japans utrikesminister när han skrev under Japans kapitulation den 2 september 1945

Här skriver Japans utrikesminister under Japans kapitulation den 2 september 1945. Andra världskriget var slut. Foto: Naval Historical Center

Andra världskriget år för år

    1933 – 1939: Åren före krigsutbrottet

    Läs om hur Adolf Hitler kommer till makten och omvandlar Tyskland till en nazistisk diktatur.

      1939

      På den här sidan kan du lära dig om händelser under andra världskrigets första år. Sidan är en del av faktasidorna Andra världskriget - år för år.

        1940

        På den här sidan kan du lära dig om händelser under andra världskrigets andra år. Sidan är en del av faktaavdelningen Andra världskriget - år för år.

          1941

          På den här sidan kan du lära dig om händelser under andra världskrigets tredje år. Sidan är en del av faktaavdelningen Andra världskriget - år för år.

            1942

            På den här sidan kan du lära dig om händelser under andra världskrigets fjärde år. Sidan är en del av faktasidorna Andra världskriget - år för år.

              1943

              På den här sidan kan du lära dig om händelser under andra världskrigets femte år. Sidan är en del av faktasidorna Andra världskriget - år för år.

                1944

                På den här sidan kan du lära dig om händelser under andra världskrigets sjätte år. Sidan är en del av faktasidorna Andra världskriget - år för år.

                  1945

                  På den här sidan kan du lära dig om händelser under andra världskrigets sjunde år. Sidan är en del av faktasidorna Andra världskriget - år för år.