Kurs: Motverka rasism och främlingsfientlighet i förskolan och skolan

Välkommen att söka en kurs som ges på nio lärosäten höstterminen 2017

Kursen stärker skolans arbete med att motverka och bemöta rasism och främlingsfientlighet genom kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Kursen har en verksamhetsnära uppbyggnad och utgår ifrån skolans demokratifrämjande uppdrag. 

Arbete mot rasism och intolerans bör inkludera hela skolan för att nå framgång. Därför riktar sig kursen till många yrkesgrupper inom skolan. Anmälan av tre-sex deltagare görs av rektor eller förskolechef.

Därför gör vi kursen

Kursen syftar till att stärka förskolans och skolans arbete med att motverka och bemöta olika former av främlingsfientlighet och rasism. I kursen ges perspektiv på rasism, främlingsfientlighet och mångfald i historien och i dag. 

Under utbildningen får deltagarna utveckla kunskaper i att bedriva och utveckla ett långsiktigt, systematiskt och lokalt förankrat arbete. Kunskaper som ska stärka förskolornas och skolornas arbete i allt från undervisning till planer och dokumentation.

För att nå framgång bör arbetet mot främlingsfientlighet och rasism inkludera hela skolan. Kursen riktar sig därför till flera av skolans yrkesgrupper

Kursen är intygsgrundande och omfattar fyra campusförlagda heldagsträffar, handledningstillfällen samt självstudier.

Mer information om innehållet i kursen finns i ramkursplanen.

Ni kan delta

Kursen riktar sig till lärare i grundskola och gymnasieskola, rektorer, skolhuvudmän, förskollärare, förskolechefer, fritidspersonal i skola och fritidshem, personal i elevhälsa och vägledning/SYV.

När och hur

Kursen är kostnadsfri och ges vid elva lärosäten under höstterminen 2017. Kursen är intygsgrundande för hela verksamheten och omfattar fyra campusförlagda heldagsträffar (se datum nedan), handledningstillfällen samt självstudier. 

Var & när

  • Göteborgs universitet 
    Campusträffar 31 aug., 26 sept., 25 okt. och 7 dec.
    Sista ansökningsdatum 28 maj
  • Linköpings universitet (campus Norrköping) 
    Campusträffar 8 sept., 9 okt., 7 nov. och 7 dec. 
    Sista ansökningsdatum 28 maj
  • Karlstads universitet 
    Campusträffar 8 sept., 6 okt., 13 nov. och 1 dec. 
    Sista ansökningsdatum 28 maj
  • Malmö högskola 
    Campusträffar 7 sept., 5 okt., 9 nov. och 14 dec. 
    Sista ansökningsdatum 21 maj
  • Stockholms universitet 
    Campusträffar 15 sept., 13 okt., 17 nov. och 8 dec.
    Sista ansökningsdatum 21 maj
  • Södertörns högskola 
    Campusträffar 12 sept., 19 okt., 27 nov. och 17 jan. 2018 
    Sista ansökningsdatum 28 maj
  • Umeå universitet 
    Campusträffar 6 sept., 11 okt., 15 nov. och 12 jan. 2018 
    Sista ansökningsdatum 28 maj
  • Uppsala universitet 
    Campusträffar 5 sept., 5 okt., 8 nov. och 6 dec. 
    Sista ansökningsdatum 28 maj
  • Örebro universitet 
    Campusträffar 5 sept., 4 okt., 9 nov. och 8 dec. 
    Sista ansökningsdatum 28 maj)

Anmälan

Minst tre deltagare från varje verksamhet måste anmälas till kursen (verksamheter med endast ett fåtal anställda kan, efter att frågan prövats, antas till kursen även med färre deltagare). Anledningen är att arbete mot rasism och intolerans bör inkludera hela skolan i så stor utsträckning som möjligt för att nå framgång. Anmälan ska göras av rektor eller förskolechef, som därmed garanterar att tid avsätts för kursdeltagarna att gå kursen, förbereda sig, läsa litteratur samt att fortsätta bedriva arbetet efter kursens slut.

Sista anmälningsdag varierar mellan lärosäten, se lista ovan.

Till anmälan


Kursen sker i samarbete mellan Skolverket och Forum för levande historia.

\"\"


 

Podcast: Prata rasism

Fem forskares perspektiv på rasism

Var kommer fördomen ifrån? Sitter rasism i en människas huvud eller i samhällets strukturer? I vår podcast Prata rasism hör du fem forskares olika och ibland motstridiga perspektiv. Lyssna för att bredda din kunskap och utmana dina egna ståndpunkter. För ju mer vi vet om rasism, desto bättre blir vi på att prata om den.

Lyssna på podcasten
  • Historikern Lena Berggren om rasism då och nu

    Historikern Lena Berggren går igenom rasistiska ideologier genom historien. Från antikens Grekland – via Bibeln och Columbus – och fram till idag. Berggren resonerar också om varför kunskap inte nödvändigtvis motverkar rasism. Och om varför vi kan behöva acceptera att rasism alltid kommer att finnas, för att på så sätt kunna få ett samhälle med minsta möjliga rasism.

    Lena Berggren är docent i historia vid Umeå universitet.

  • Sociologen Carina Tigervall om vardagsrasism och utseende

    Ur ett sociologiskt perspektiv är rasismen strukturell och måste förstås på samhällsnivå. Tänker man den tanken vidare så är vi alla en del av samhällets strukturer och därmed alla i någon mån rasister. Det här resonerar sociologiforskaren Carina Tigervall om.

    Tigervall har bland annat tittat på adoptivbarns upplevelser av rasism, vilket visar hur mycket utseende betyder. För vid rasism mot adopterade kan faktorer som kultur och religion räknas bort – den enda anledningen som finns kvar till att de adopterade utsätts för rasism är utseende.

  • Socialpsykologen Nazar Akrami om var fördomar kommer ifrån

    Alla har vi fördomar om andra grupper än den egna. Det har visat sig på ett omedvetet plan även gälla personer som medvetet arbetar för att vara fördomsfria. Nazar Akrami forskar om kopplingen mellan personlighet och fördomar, och menar att vissa föds mer benägna att vara fördomsfulla än andra. Men Akrami säger också att det går att ändra negativa attityder.

    Nazar Akrami är docent i socialpsykologi vid Uppsala universitet.

  • Kulturgeografen Mekonnen Tesfahuney om kolonialism och slaveri som rasismens startpunkt

    Under kolonialismen blir rasism viktig för att legitimera slavhandel och ojämlikhet. Rasismen blir då en grundpelare i ett nytt kapitalistiskt system. Enligt postkoloniala teorier måste rasism och obalanserade maktstrukturer idag därför förstås som en del av vårt koloniala arv. Tesfahuney berättar också om hur en prästs goda intention att rädda Amerikas ursprungsbefolkning från slaveri istället bidrog till att göra afrikaner till handelsvara.

    Mekonnen Tesfahuney är docent i kulturgeografi vid Karlstads universitet.

  • Historiedidaktikern Maria Johansson om interkulturell historieundervisning

    Dagens historieundervisning i svenska skolor har ofta sin utgångspunkt i Sverige eller Europa. Det här ger visserligen elever en sammanhållen berättelse, men det finns också ett globalt perspektiv.

    Ibland är de enda möten mellan kulturer som tas upp i undervisning sådana som ledde till konflikter och krig. Det här ger en skev bild, och därför menar Maria Johansson att vi borde ha en interkulturell historieundervisning som ger andra perspektiv.

    Maria Johansson är historielärare och har en fil. lic. i historiedidaktik.