Mänskliga rättigheter - igår, idag, imorgon

Förenklat kan man säga att det löper en röd tråd från Förintelsen fram till dagens internationella system och regelverk för de mänskliga rättigheterna. Folkmordet och de fruktansvärda brotten som begicks mot mänskligheten tvingade världen att göra stora förändringar. Några exempel:

Före Förintelsen blev enskilda individer sällan eller aldrig ställda till svars för staters massmord eller andra brott mot mänskligheten. Efter Förintelsen etablerades principen om att enskilda makthavare och myndighetsutövare kan ställas till svars. Till exempel för brott mot mänskligheten och för att ha implementerat lagar och regler som strider mot internationell rätt/folkrätt. Ingen kan längre gömma sig bakom staten eller skylla på att de ”bara lydde order”. Några konkreta exempel på de ökade möjligheterna att ställa individer till svars är de internationella brottmålsdomstolarna för det forna Jugoslavien och Rwanda, samt inrättandet av den internationella brottsmålsdomstolen ICC (International Criminal Court).

Före Förintelsen ansågs stater ha relativt oinskränkt makt att bestämma över sina medborgare och över vad som hände innanför landets gränser. Efter Förintelsen antogs MR - förklaringen och skyddet av mänskliga rättigheter blev en internationell angelägenhet. Att skydda och stärka mänskliga rättigheter överallt är i dag en viktig uppgift för regeringar, internationella organ och enskilda organisationer.

Före Förintelsen var mottagandet och skyddet för flyktingar varje stats enskilda angelägenhet. Det fanns vissa internationella överenskommelser, men de var långt ifrån universella. Efter Förintelsen och tillkomsten av Genèvekonventionen 1951 har flyktingar rätt att söka asyl, skydd, i ett annat land om de fruktar att deras liv/frihet hotas i hemlandet på grund av exempelvis etniskt ursprung, religion, nationalitet eller politisk uppfattning.

Läs också: