Begreppet folkmord

I den här artikeln visar Klas-Göran Karlsson, professor vid Historiska institutionen, Lunds universitet, hur folkmordsbegreppet kan leda till upprättelse för ett folk som blivit utsatt för folkmord. Men han vill också påvisa hur begreppet kan missbrukas för politiska och ideologiska syften.

Begreppet folkmord, som svarar mot det internationellt vedertagna genocid, av grekiskans genos, ras eller stam, och latinets cide, mord, är i dag flitigt använt. Varianter som politicid, massmord på politiska oppositionsgrupper, ekocid, folkmord som resultat av miljöförstöring och democid, urskillningslöst massmord på ett lands hela befolkning, förekommer också ofta i offentlig debatt och analys.

Den stora förekomsten av orden är naturligtvis och beklagligtvis ett tecken på att sådana storskaliga brutaliteter fortfarande äger rum. Men det är också ett tecken på att folkmordsbegreppet fått en utvidgad betydelse och tagits i bruk av människor vars främsta uppgift inte är att förstå folkmordets natur och mekanismer.

 


Texten är skriven av Klas-Göran Karlsson, professor vid Historiska institutionen, Lunds universitet.
Texten är senast faktagranskad och uppdaterad 2015-04-20 av Maria Karlsson, doktorand i historia, Lunds universitet.