Här hittar du texter om försoning, identifieringsarbete av offren i Srebrenica, internationella domstolen i Haag, fakta om åtalade personer, Sidas arbete.
Försoning – en introduktion
Hur ska man se på försoningens roll i freds- och återuppbyggnadsprocessen? Är den nödvändig, eller är det ens självklart, att den ska vara en målsättning?
Ladda ned texten som pdf
Röster från Srebrenica och Haag
Mirnes Lemeš och Salih Salihović var 12 respektive 13 år när Srebrenica attackerades. De har förlorat fäder och släktingar, men hävdar att de inte känner något hat. De vill se rättvisa skipas och krigsförbrytare dömas, men är noga med att etniciteten inte spelar någon roll.Ladda ned texten som pdf
Identifiering av de döda
Sedan krigsslutet har arbetet pågått för att fastställa hur många som dödades och vad som hänt alla de som saknas. I dagsläget finns omkring 30 000 oavslutade ärenden, det vill säga akter över personer som anmälts som saknade och inte återfunnits.
Ladda ned texten som pdfBildspel: Identifiering av de döda
Mladić och Karadžić i Haag
Sedan den oavslutade rättegången mot Slobodan Milošević, tidigare president i Serbien och Jugoslavien som 2006 avled i tribunalens häkte i Haag, är rättegångarna mot Mladić och Karadžić de viktigaste för ICTY.Ladda ned texten som pdf
Försoning som politisk ambition
Borgmästare i Foča, Zdravko Krsmanović, talar om försoning och redan där skiljer han sig från de flesta andra politiker i forna Jugoslavien. Han ger inte mycket för de nationalistiska strömningar, som runtom i regionen utgör ett politiskt fundament.Ladda ned texten som pdf
The role of ICTY in the making of history (engelsk text)
This article provides a brief summary of the work and effect of the ICTY with respect to Bosnia, concluding with a look at the impact of the ICTY on peace and reconciliation.Ladda ned texten som pdf
Rättvisa för fred
Ett fungerande rättsystem spelar en viktig roll i försoningsprocessen efter ett krig. Politiska och militära ledare ska hållas ansvariga. Offren ska ges upprättelse och en röst. Juristen Marie Tuma tillbringade tio år med att åtala och döma krigsförbrytare från det forna Jugoslavien.Ladda ned texten som pdfLyssna på en intervju med Marie Tuma
Fred på fotbollsplanen
I december 1999 arrangerades en fotbollsfestival för 400 barn i staden Srebrenica. Det var en stor händelse. Över 60 bosniakiska barn hade inbjudits att delta i festivalen. För första gången sedan slutet av kriget skulle muslimska barn befinna sig i Srebrenica.Ladda ned texten som pdf Bildspel: Fred på fotbollsplanen
Medborgare – det är jag!
I Bosnien-Hercegovina lär sig unga hantera det förflutna för att skapa en bättre framtid. ungdomsorganisationen Youth Initiative for Human Rights satsar på innovativa och oväntade ungdomsaktioner tillsammans med svenska organisationen Civil Rights Defenders.Ladda ned texten som pdfBildspel: Medborgare – det är jag!
Dialog för försoning
Under två dagar i slutet av november 2007 hände något mycket ovanligt. För första gången träffades kvinnor från olika folkgrupper för att tala öppet om sina upplevelser sedan krigsslutet 1995. Det öppnade en dörr till försoning i ett uppdelat land svårt märkt av kriget.Ladda ned texten som pdf
Rätten att återvända hem
I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosnierna att bygga upp raserade och nedbrända byar – hus, skolor och samlingslokaler – så att de som flytt under kriget skulle kunna återvända hem.Ladda ned texten som pdfBildspel: Rätten att återvända hem Lyssna på ett utdrag ur en intervju med Kaj Gennebäck
Sidas stöd till fred och säkerhet
Kan bistånd bidra till försoning och fred? Genom stöd till allt från fotbollsskolor till domstolar har Sverige försökt bidra till utvecklingen i Bosnien-Hercegovina sedan kriget tog slut 1995. Det började med
att ge tak över huvudet till flyktingar som ville återvända hem.Ladda ned text som pdf
